Nej Pernilla och Sofia, ni var inte offer för ett planerat drev

”Bara för att man får kritik från väldigt många betyder det inte att det är ett drev”

Pernilla Wahlgren och Sofia Wistam kritiserades för att ha uttryckt sig rasistiskt och transfobiskt i sin podcast.

Tidningarna var snabba med och skriva ut att de var utsatta för ett drev.

Vad är egentligen ett drev 2018? Och hur kan kända personer hjälpa oss bekämpa den växande rasismen?

Förra veckan kritiserades Pernilla Wahlgren och Sofia Wistam för att ha använt n-ordet och för att ha uttryckt sig transfobiskt i podcasten “Wahlgren och Wistam”. De bemötte kritiken genom att blockera de som kritiserade dem på Instagram, bl.a. Lovette Yallow (Black Vogue), tills trycket blev för stort.

När rubrikerna stod runt hörnet valde de att publicera en gemensam “ursäkt” via ett inlägg på Instagram, där de hävdade att de blivit utsatta för ett planerat drev samt blivit utmålade som rasister – kritiken mot transfobin nämndes inte (antalet transpersoner i Sverige är klart färre än antalet svarta/bruna och kanske var det därför den kritiken inte var lika viktig att bemöta). Kommentarsfältet låstes och de enda som hade möjlighet att kommentera var deras närstående som öppet bekräftade att de inte var rasister.

Men problemet är inte att de blir kallade rasister – kritiken handlar om att de uttryckt sig rasistiskt och transfobiskt. I stället för att använda sina röster till att lyfta problematiken valde de att sätta sig själva i en offerposition.

– Det förvrängdes av lite för mycket unga människor, tillslut blev vi rasister, sa Pernilla till Nöjesbladet efter kritiken.

Newsflash: Bara för att man får kritik från väldigt många betyder det inte att det är ett drev.

Till skillnad från våra svenska kändisar har amerikanska skådespelerskan Anne Hathaway valt att använda sin plattform och sitt vita privilegium på ett helt annat sätt för att adressera frågor kring rasism.

Kan man dela sin lunch kan man informera sina följare om att något bör göras mot nazisternas som tar över Ludvika

I veckan publicerade hon ett inlägg på Instagram där hon lyfter mordet på Nia Wilson, en av många svarta personer som fallit offer för rasismen i USA. Hathaway nämner att det är dags för vita personer, hon själv inkluderad, att använda sitt privilegium på rätt sätt genom att stå upp för vad som är fel och dela rasistiska händelser som inte får genomslag i gammelmedia. Kan man dela sin lunch kan man informera sina följare om att något bör göras mot nazisternas som tar över Ludvika. Vita personer tenderar att lyssna mer på om andra vita personer säger att något är rasistiskt än om någon rasifierad gör det.

Här har kändisduon en del att lära och mediehusen likaså.

Expressens Johanna Sundbeck skriver: “Under avsnittet yttrar Wahlgren ett ord som upplevts som rasistiskt av många lyssnare.”. Insup det: “ett ord som upplevts som rasistiskt”. Aftonbladets “Klick!” rubricerade det föråldrade spektaklet med: “Hatstorm mot Wahlgren och Wistam: ‘De kallar mig jävla rasist”. Jag skriver föråldrade då det, 2018, bör var självklart för gemene man att inte ta ordet i sin mun oavsett sammanhang.

Kanske blir detta startskottet för en antirasistisk kampanj från Sveriges medieprofiler? Mer än att bära en “Fuck SD!”-tröja. Om inte så får vi hålla tummarna för att Nordiska Motståndsrörelsen blir utan mandat – Sverigedemokraterna har vi ju redan i riksdagen.

Hur kommer du att förklara rasisternas framfart på 2010-talet för dina barnbarn? Gjorde du tillräckligt mycket?

Rockbjörnen