Maten som avslöjar vilka vi är

Elin Swedenmark/TT

Publicerad 2020-02-27

Det är en lika populär som hånad genre – nu får matfotografiet en egen utställning. "Feast for the eyes" på Hasselblad Center visar att det bland korvar, ostron och bakverk finns både historisk kontext och politisk udd.

I tider då det ges ut i snitt en kokbok om dagen tycks vår samtid svämma över av bilder på spännande anrättningar. För att inte tala om hur det ser ut i våra sociala flöden.

En ny utställning på Hasselblad Center närstuderar nu fenomenet att fotografera mat. Och det är inte så modernt som somliga tror.

– I själva verket har det rötter i 1850-talet, vid fotografiets början. Och det har alltid varit väldigt vanligt förekommande att fotografer tar bilder på mat. Men det har varit en förbisedd genre, på samma sätt som stilleben har haft låg status inom måleriet, säger Dragana Vujanovic Östlind, chefsintendent på Hasselbladstiftelsen.

Mat och könsroller

Sammanlagt 60 fotografer, inklusive 5 Hasselbladpristagare, visar sina tolkningar av mat på Hasselblad Center. Här finns matstilleben från 1850-talet, då man ville bevisa kamerans överlägsenhet i att återge detaljer jämfört med måleriet. Och här finns prov på matfotografi som propaganda – efter andra världskriget gjordes kokböcker som skulle återupprätta den nationella identiteten, via bilder av överdådiga rätter.

– Samtidigt kämpade människor fortfarande ekonomiskt. Men i kokböckerna ville man visa ett ideal. De uppmuntrade och upprätthöll också kvinnans plats i köket, dit hon skulle tillbaka efter att ha jobbat under kriget, säger Dragana Vujanovic Östlind.

Flera av fotograferna undersöker också könsroller. I Cindy Shermans verk "Untitled #175" syns en strand full av oaptitliga matrester och Shermans eget ansikte, i en kommentar till kvinnans ofta problemfyllda relation till mat.

Martha Rosler genomför en allt mer aggressiv demonstration av köksredskap i videoverket "Semiotics of the kitchen". Och Hank Willis Thomas kommenterar stereotypa framställningar av vita kvinnor i amerikanska reklambilder om mat, i "You’ll never guess our deep, dark, delicious secret".

– Han visar hur kvinnor sexualiseras medan den svarta mannen förlöjligas. Bilderna visas utan reklamtexterna och då framstår stereotyperna så tydligt.

Del av samhället

Men matfotografiet är också något vi alla har en relation till. Ända sedan kameran blev mer lättillgänglig för gemene man på 1950- och 60-talen började folk dokumentera sina viktiga händelser i livet – som ofta utspelas kring matbordet.

– Det är de bilderna som formar hur vi minns vårt liv, säger Dragana Vujanovic Östlind, som är särskilt förtjust i de privata albumens alla tårt- och middagsfotografier.

Matfotografiet har fått ett uppsving, inte bara genom sociala medier, utan också i spåren av de populära matprogram som skapar en kändiskult kring kockarna. Samtidigt stör sig vissa på bildfrosseriet. Vujanovic Östlind tror att det har att göra med elementet av skryt: matbilden har blivit ett sätt att visa upp sitt liv, på ett ofta tillrättalagt vis. Därför har också en antiestetik med "fulfoton" växt fram.

Även klassdimensionen är tydlig. Utställningen visar Nobuyoshi Arakis dekadenta ostron som signalerar överflöd, rikedom och sex. Men också Martin Parrs skildring av en korvätande grupp på en kladdig strandrestaurang.

– Det är inte bara bilder av fina rätter i utställningen. Det handlar om att mat alltid har avbildats som en del av livet och av samhället.

Följ ämnen i artikeln