”Överbokningarna drygar ut kassan”
Mitt bästa semestertips:
Åk till sommarens största konserter, häng utanför arenan och köp biljetten när du hör första publiktjutet.
Ett beprövat trick, givetvis. Men i år finns alla förutsättningar att verkligen spara pengar på arrangörernas livefrossa.
Att konsertsommaren 2012 är överlastad är inte mycket att diskutera. Det var det inte ens innan Live Nation berättade att Lady Gaga kommer till Sverige. Som av en händelse råkar vara samma dag som Coldplay spelar på Stadion. Bara den krocken säger en del om hur många det är som slåss om besökarna.
Då skriver vi slutet av augusti och kommer också att, om ingen ställer in, ha haft Ozzy Osbourne, Soundgarden, Mötley Crüe, Tom Petty, Rihanna, Madonna, Blur, Kraftwerk, Pearl Jam, Patti Smith, Bruce Springsteen, Björk och ett helt koppel till av internationella artister till på svensk mark. Till det kommer alla stora svenska turnéer och festivalmarknaden.
Det har redan börjat märkas att fansens konsertkassa sitter och deppar bredvid nån bortglömd Bajamaja. Flera festivaler tappar eller lever inte upp till förväntningarna. Hultsfred kämpar fortfarande för att nå anständiga siffror, Metaltown backade 10 000 besökare mot förra årets skräckfestival. Och i onsdags var det panik bland andrahandssäljarna utanför Ullevi. Med drygt 10 000 osålda Madonnabiljetter var det inga problem att ta sig in på arenan för ett par hundringar.
Den nya tidens effektiviserade andrahandsförsäljning har dessutom devalverat utsåltskylten till källaren. Förr betydde den att fansen vill se konserten. Nu betyder den att Live Nation har sålt bort biljetterna, men att det lika gärna kan vara andrahandsföretagen som är köparna.
För några veckor sedan bockade jag äntligen av Tom Petty på listan över livemåsten. Var där privat tillsammans med mina vänner. Biljetterna till oss lyckades jag klicka hem under de där ångesthetsiga timmarna när biljetterna släpps, sajten går ner och det är lättare att komma fram på telefon till Kungen än till Ticnet. Blev så lycklig att jag inte ens reflekterade över att vi satt längre från scenen än Globens t-banestation.
Hade jag varit lite mindre desperat hade jag inte bara kunnat lirka hem sista minutenbiljetter för 125 spänn. Jag hade kanske kunnat få se Petty också.