Allmänheten uppmanas föreslå kulturkanon

Mer än ett år efter Tidöavtalet går regeringen och Sverigedemokraterna vidare med löftet att instifta ”en svensk kulturkanon”. Allmänheten uppmanas komma med förslag på vilka verk som ska ingå.

Målet är att den ska vara klar före nästa val, berättar kulturminister Parisa Liljestrand (M) under en pressträff på torsdagseftermiddagen.

– Jag tror att debatten blir lika viktig som produkten, säger hon till TT.

Regeringen framhåller att principen om ”en dubbel armlängds avstånd” ska gälla i arbetet.

Lars Trägårdh, professor i historia, får i uppdrag att leda en kommitté som ska bestämma vilka kulturområden som ska vara med.

– Sverige är på många sätt extremt. Vi har på många sätt förnekat existensen av en svensk kultur. Mycket av det har varit positivt men det har också skapat något av en blind fläck, säger Lars Trägårdh under regeringens pressträff.

Trägårdh vill bredda kulturbegreppet till att innefatta sådant som ingenjörskonst, uppfinningar och kreativitet.

– Inom kommittén kommer jag att plädera för en breddad förståelse för kulturbegreppet, säger han.

”Inte ideologi”

Kommittén ska också utse experter inom respektive område som i sin tur ska avgöra vilka verk som ska ingå. Även allmänheten ska få lämna in förslag – i en urvalsprocess som enligt regeringen ska vara ”öppen och inkluderande”. Det blir dock upp till kommittén att slå fast vilka kriterier som ska gälla, likaså vad som är ”svenskt”.

– För oss har det varit viktigt att det här inte är ett politiskt ideologiskt projekt, säger Liljestrand och framhåller att även S efterlyser ”gemensamma referensramar” även om partiet motsätter sig en kanon.

– I grunden tror jag ett vi är eniga om att sådana behövs för att minska polariseringen. Kulturen har i uppgift att utmana oss som samhälle och trycka på ömma knappar, men den har också en enorm möjlighet att ena, det ser vi inte minst i Ukraina.

”Kan öppna dörrar”

Kanon är ”ett begrepp som är inpyrt med makt och maktutövning”, förklarade Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm i Dagens Nyheter för ett år sedan. En kanon är något annat än en lista med förslag, framhöll han. Varför är det viktigt för regeringen att låta ta fram en sådan norm?

– Jag tänker mig är att en kanon kan möjliggöra för människor som inte haft samma förutsättningar att ta sig an det som skapat det gemensamma. Att den kan öppna dörrar som för rätt så så många människor varit slutna. Jag behöver inte gå längre än till mig själv och min egen uppväxt för att se att det är ganska svårt att ta del av de tysta kunskaperna i det svenska samhället. Jag fick leta efter de kunskaperna, men fick också god hjälp.

Olika syften

Nästa år avsätter regeringen två miljoner kronor för att ta fram läslistor med svensk och internationell skönlitteratur till skolan, som stöd för lärare. Året efter två miljoner, därefter en miljon kronor. Varför räcker inte det?

– Jag tycker man ska skilja det åt. Det är ett sätt för skolan att jobba med riktade läsinsatser. Syftet med kanon handlar om att kunna visa på lager av förändring som lett fram till det Sverige vi har i dag.

Någon beräkning av hur mycket en svensk kulturkanon kommer att kosta finns inte. Än så länge har regeringen endast utsett huvudkommitténs ordförande, Lars Trägårdh. Vilka övriga ledamöter blir är ännu inte klart. Senast den 31 augusti 2025 ska kommittén redovisa en kulturkanon för kulturdepartementet.