438 dagar är oavbrutet spännande

Boxhandskarna av när det gäller Carl Bildts inblandning

avEmma Gray Munthe

Foto: SF Studios
Gustaf Skarsgård och Matias Varela i ”438 dagar”.

438 dagar

Regi Jesper Ganslandt, med Gustaf Skarsgård, Matias Varela, Faysal Ahmed, Josefin Neldén m fl


DRAMA/THRILLER. "Ska vi vara de här Martin och Johan jämt nu?" är Martin Schibbyes (Gustaf Skarsgård) och Johan Perssons (Matias Varela) sista replik i filmatiseringen av reportageboken "438 dagar". Det är september 2012 och de ska strax möta pressen efter 14 månader i Kality-fängelset i Etiopien. Bilder från verklighetens presskonferens tar vid. Blixtarna smattrar. De har blivit Martin och Johan med hela svenska folket.

En slutskylt berättar att Johan sov på Martins soffa länge efter hemkomsten, och det är om deras ihopväxt som "438 dagar" handlar. Den, och kampen för det fria ordet.

När de korsade gränsen mellan Somalia och Etiopien var det för att de med egna ögon ville se konsekvenserna av oljebolag som Lundin Oils verksamhet i Ogadenregionen. Fem dagar senare var de skjutna i öknen, anklagade för terrorism.

Omväxlande skört och grabbigt

Journalistromantiken, adrenalinet, den clownartade rättsprocessen, fångenskapen och det politiska arbete som fick hem dem: "438 dagar" är oavbrutet spännande och underhållande. Manusförfattaren Peter Birro, fotografen Sophia Olsson, klipparen Hanna Lejonqvist, kompositören Jon Ekstrand med flera har förvaltat det redan filmiska källmaterialet väl. Filmen är också fint castad ner i birollerna, och regissören Jesper Ganslandt har fått fram känsliga prestationer från dem alla. Att huvudpersonerna är så lätta att tycka om trots sina brister, och den omväxlande mjukt sköra och grabbiga jargongen och spelet dem emellan är filmens största styrka.

1 av 2 | Foto: SF Studios
Gustaf Skarsgård och Matias Varela i ”438 dagar”.

Ett visserligen roligt, men märkligt grepp är hur den svenska ambassadfolket utmålas som någon form av den tysta diplomatins pajasar, och att de tillsammans med dåvarande utrikesministern Carl Bildt – som fram till 2006 satt i styrelsen för Lundin Oil och här spelas av Philip Zandén – fungerar som comic relief på ett helt annat sätt än i boken.

Men, vad gäller Bildt är boxhandskarna här också av på ett sätt som gör att man som lallare och lekman blir ännu mer förvirrad över hur någon med så nära band till ett bolag misstänkt för medhjälp till grovt folkrättsbrott har kommit undan så lätt i ett land där det blir ramaskri över småkvitton.

Kan lätt glömmas i fängelser

Schibbye har uttryckt kritik bland annat över att ingen av de etiopiska journalister som satt i Kality är med i filmen. I "438 dagar" framgår ändå klart och tydligt hur det är lokala journalister som har mest att förlora. De utan ambassader bakom sig, de som lätt kan glömmas i fängelserna och som ändå riskerar sina och sina familjers liv för att få fram sanningen.

Filmen har biopremiär på fredag, den 30 augusti.


Foto: SF
”Mannen på taket”.
  • VISSTE DU ATT... Lundin Petroleums vd och ordförande förutom för medhjälp till grovt folkrättsbrott i dåvarande Sudan också misstänks för anstiftan till övergrepp i rättssak?

  • I SKRIVANDE STUND... sitter enligt Reportrar utan gränser 239 journalister och 139 medborgarjournalister fängslade i världen.

  • SE OCKSÅ: Bo Widerbergs "Mannen på taket" och "Mannen från Mallorca", för mer fin dialog män emellan i svenskt thriller- och politikraffel.


Glöm inte att gilla Nöjesbladet FILM på Facebook för filmnyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.

ARTIKELN HANDLAR OM