– Jag har förlorat tre bröder

Robbie Robertson om nya dokumentären om The Band, film och Ingmar Bergman

Publicerad 2019-09-06

The Band på 1960-talet.

TORONTO. Med ”The last waltz” gav The Band rockdokumentären ett ansikte.
Nu återbesöker Robbie Robertson sitt liv i ”Once were brothers”. En vemodig betraktelse som inviger filmfestivalen i Toronto. Där han växte upp och drömde om att jobba med Ingmar Bergman.
- Jag stod först i kön så fort det var en ny Ingmar Bergman-film, säger Robbie Robertson. Jag rollbesatte låtarna som i en film.

”Once were brothers” bygger på Robbie Robertsons självbiografi ”Testimony” och innehåller många unika bilder från hans uppväxt och de första spelningarna som tonåring i Toronto. Hur Ronnie Hawkins kompband fick jobb hos Bob Dylan 1965, spelade på ett par av Dylans mest berömda turneer och hittade sin egen musik i ett rosa hus utanför Woodstock.
Redan som ung var Robbie Robertson intresserad av film. Berättar om en textrad i ”The weight” som är inspirerad av Bergmans ”Det sjunde inseglet”.
Jag är från Sverige. Vad betydde Ingmar Bergman för dig?
- Det fanns en bokaffär i New York där jag upptäckte att man kunde köpa filmmanus, säger Robbie Robertson. Jag läste ”Persona” och ”Det sjunde inseglet”, sedan filmer av Kurosawa, Fellini, John Ford. När jag skrev sånger åt The Band tänkte jag på vem som skulle sjunga utifrån att de var som små filmer, berättelser.
Martin Scorsese regisserade konsertfilmen”The last waltz” 1976 och berättar i ”Once were brothers” om The Bands betydelse. Det gör också Van Morrison, Eric Clapton och Bob Dylan i färska intervjuer. I gamla klipp de numer döda medlemmarna Levon Helm, Richard Manuel och Rick Danko. Filmen skildrar hur deras beroende av alkohol och heroin spräckte gruppen i mitten av 1970-talet.

Robbie Robertson överlevde.
- Jag har alltid levt en dag i taget, säger Robbie Robertson. Vi förstod inte alkoholism och drogberoende då. När jag ser tillbaka är det sorgligt att vi inte hade verktygen att hjälpa varandra. Jag har förlorat tre av mina bröder och var hjälplös.
Det är Robbie Robertsons version, och hans ex-fru är med, men dokumentären tar också upp hur hans tidigare bäste vän Levon Helm blev arg och bitter på Robertson. Helm tyckte han borde fått stå som låtskrivare på fler sånger.
Filmen har en ny låt, ”Once were brothers”, från Robertsons kommande album ”Sinematic”. En ledsen låt om hur vänskap tar slut. En gripande sång i en stark film.
En som pratar mycket i ”Once were brothers” är Bruce Springsteen som lyfter fram det unika med The Bands tre sångare i världsklass, och hur de skakade om rockvärlden med sina två första plattor,
Springsteen själv debuterar i Toronto som långfilmsregissör med ”Western stars”, som han gjort med Thom Zimny. Filmen är byggd kring hans senaste starka sångsamling som släpptes i juni. Springsteen har gjort en enda privat konsert med låtarna, och det är filmens stomme.
Hemma på sin gård spelar Springsteen och musiker upp sångerna, men filmen blickar också tillbaka på hans liv och karriär. Patti Scialfa är med på scen, här finns stråkar och många musiker för att tolka de nya sångerna.
Springsteens sånger är delvis inspirerade av västernfilmer, i en är huvudpersonen en stuntman.
Musiken och filmen möts i Toronto; en fruktbar inspiration som går åt båda hållen.

Jens Peterson