Rätta till Guldbaggejuryns blunder – rösta på Hasse & Tage

Aftonbladets läsare utser vinnaren i Guldbaggens publikpris

Man måste inte berätta vad man röstar på, brukar det heta.
Men jag vill gärna. Eftersom den utsökta filmen ”Hasse & Tage – en kärlekshistoria” behöver och förtjänar allt stöd den kan få när Guldbaggens publikpris ska röstas fram.

”Britt-Marie var här”, ”En del av mitt hjärta”, ”Hasse & Tage – en kärlekshistoria”, ”Jag kommer hem igen till jul” och ”Sune – best man”.
En av de fem filmerna ska röstas fram som vinnare av Guldbaggens publikpris – och personligen tycker jag att det är ett val så enkelt att man kan göra det i sömnen.

För Jane Magnussons dokumentär om radarparet Hasse Alfredson och Tage Danielsson var inte bara två timmars förströelse. Den stannade kvar hos mig, kom åt någonting på insidan.

”Hasse & Tage – en kärlekshistoria”.

 

Vad kan jag inte sätta fingret på exakt, men någon sorts diffus saknad började göra sig påmind och skava. Kanske inte direkt efter två otroligt folkkära personer som jag personligen är precis aningen för ung för att ha egna starka minnen av, även om deras filmer och skämt på något vis alltid har funnits i bakgrunden, men efter ett snällare, anständigare och mer optimistiskt och enat Sverige, som jag hade förmånen att vara barn i.

Just det – att man gick vilse i sin egen barndom, sin egen familj, och sin egen uppväxt, bland gamla arkivklipp och nyinspelade intervjuer med komiker, politiker och familjemedlemmar – är ett kvitto på hur skickligt Magnusson byggde upp sin film. En film som, tack vare att det personliga och det samhälleliga knyts ihop så finurligt, är en kärleksfull hyllning till två briljanta komiker, opinionsbildare och humanister, en gripande platonisk kärlekshistoria, och ett nostalgiskt, nästan trånande folkhemsporträtt i ett.

 

Drabbande är ordet, och att den här filmen (vars längre, tredelade tv-version finns att se på SVT Play) inte är nominerad av Guldbaggejuryn i en enda kategori inför årets gala är onekligen ett mysterium.

Det är nästan så att man misstänker att majoriteten av de som röstar faktiskt inte ens har sett den.

Publikpriset däremot, kan ”Hasse & Tage – en kärlekshistoria” vinna. Och det borde den få göra.