Stellan Skarsgård i stark film om cancer

”Det var komplicerat att spela min vän”

avJens Peterson

TORONTO. En jul behandlades regissören Maria Sødahl för lungcancer. Friskförklarades.

Julen efter kom chockbeskedet. Cancern hade spridit sig, en tumör i hjärnan. Läkarna sa det var obotligt. Nu har hon gjort en film om sina upplevelser. Stellan Skarsgård spelar hennes man.

- Jag kände till den verkliga historien eftersom vi är goda vänner. Jag visste vad som hände då, när hon först gick igenom lungcancer och sedan det katastrofala ett år senare när hon fick beskedet om hjärntumören, säger Stellan Skarsgård.

1 av 2

Filmen heter ”Hopp”, och utspelas under en dryg vecka i Oslo med start 23 december. I verkligheten är Maria Sødahls man regissören Hans Petter Moland, som Stellan Skarsgård gjort fem filmer med.

- Generellt sett är även dokumentärer fiktion, säger Stellan Skarsgård. I en film baserad på verkliga händelser kan det yttre vara faktiska, men så fort du beskriver en människa är du förlorad. Människan är så komplex så du kan inte beskriva en annan människa. Jag skulle inte ens kunna beskriva min fru eller mina syskon eller mina barn - så det går inte.

Var det annorlunda den här gången?

- Det var komplicerat eftersom jag skulle spela min gode vän Hans Petter Moland, men som vanligt skiter jag i vem jag ska spela utan ser i manuset vad jag behöver. Det är skrivet av hans fru, som känner honom väldigt väl, så det finns nog en del likheter med Moland. Han säger inte så mycket, som min rollfigur.

Det gifta paret i filmen bestämmer att inte säga något till de sex barnen under julhelgen. Filmen har starka känslor, men också komiska scener.

- Maria är inte bara en bra regissör utan klok som en pudel, säger Stellan Skarsgård. Det synopsis hon skickade var absurt och väldigt roligt. Det visade att hon har distans till det som hände och sig själv. Hon är medkännande med karaktärerna, men kan också se dem utifrån i deras klumpiga försök att hitta fram till varandra.

”Jag har en regel”

Filmen har världspremiär i Toronto och har mötts av mycket positiva recensioner, bland annat i Hollywood Reporter.

Paret blottar också känslor de inte sagt tidigare, i synnerhet kvinnan som får veta att hon snart ska dö.

- Hon säger sådant man undviker i vardagen, av hänsyn, säger Stellan Skarsgård. Men inför dödens dörr släpper hon all hänsyn. Det är intressant med de sanningskrav man får inför döden.

Gör det att du tänker igenom ditt eget liv?

- Jag brukar inte analysera mig själv. Men jag har en regel - att aldrig ljuga för mina barn, säger Stellan Skarsgård. Det kan vara komplicerat, men det skapar ett väldigt förtroende. Föräldrar ska vara lika småaktiga, barnsliga, sårbara och komplicerade som barnen vet att dom själva är.

Du stöder ofta dina filmer på festivaler.

- De här filmerna som inte har så mycket pengar är beroende av festivalerna. Det är viktigt att dom blir sedda, och då måste man hjälpa till. Här i Toronto är jag också med i ”Painted bird” där jag bara jobbade två dagar, men det underlättade finansieringen att jag var med. Det var en film jag ville se, en som jag ville skulle bli gjord.

Foto: Jens Peterson
Marie Sødahl, Stellan Skarsgård och Andrea Bræin Hovig.
ARTIKELN HANDLAR OM