Filmrecensioner

”En komikers uppväxt” gör ont att se - det är bra

avJens Peterson

Foto: SF Studios
Johan Rheborg och Jakob Eklund i ”En komikers uppväxt” som har världspremiär i Toronto.

En komikers uppväxt
Regi Rojda Sekersöz , med Johan Rheborg, Loke Hellberg, Elisabet Xie, Teo Dellback, Klara Zimmergren, Maria Sid, Ulla Skoog, Jakob Eklund, Fredrik Hallgren.

DRAMA Det är plågsamt att se de elaka eleverna mobba de svaga. Det är ännu mer plågsamt att se de svaga vända sig mot varandra när de försöker bli accepterade i det tuffa gänget.
Rojda Sekersöz film fångar skickligt kraften i Jonas Gardells självupplevda berättelse. Villaförorten Sävbyholm på 1970-talet kallas ett paradis, men vi känner snabbt hur jobbigt det är att vara 12 år och tycka det är obehagligt att gå till skolan.
1970-talet varvas med nutid. Filmens berättare Juha gör succé som medelålders berömd scenpersonlighet på Göta Lejon i Stockholm, men tar oss med till barndomens minnen och bästisarna Thomas och Jenny. Vänner som han också skäms för när de två mobbas av de andra i klassen.
De unga skådespelarna är mycket bra, och Johan Rheborg är drabbande stark som den vuxne Juha. Han blir bara bättre och bättre som skådespelare; ett mångsidigt porträtt som säger mycket med små medel. Jakob Eklund spelar, precis som i tv-serien från 1992, den vuxne Stefan. Skrämmande övertygande i en viktig del i filmen. Med få ord och övertygande kroppsspråk visar Johan Rheborg och Jakob Eklund hur vi som vuxna snabbt kan falla in i gamla roller. Vilka ärr som barndomens upplevelse kan lämna efter sig.
Vi ser den frånvarande vuxenvärlden med barnens ögon. Föräldrar och lärare är auktoriteter som ungarna måste lyda, men de vuxna förstår inget av barnens sociala spelregler. Thomas mamma med tyska rötter begriper inget av vad sonen utsätts för och gör allt värre. Klara Zimmergren spelar en skåpsupande uppgiven lärare, Maria Sid är mycket rolig som Juhas finländska svärande moder. En scen där hon och fadern (Fredrik Hallgren) ska visa upp en fjärrkontroll är en fantastisk sketch.
Annars kan man hålla sig för skratt.
”En komikers uppväxt” är en film som gör ont i magen och ont i hjärtat. Jonads Gardells manus hittar en ny infallsvinkel jämfört med romanen som kom för 30 år sedan. Filmen utspelas i 1970-talets Sverige men känns dessvärre tidlöst aktuell.

ARTIKELN HANDLAR OM