En halvtimme med Emir Kusturica – en filmfestival kan inte börja bättre än så

avJan-Olov Andersson

KRÖNIKA. VENEDIG. En halvtimmes prat med favoritregissören Emir Kusturica. En filmfestival kan knappast börja bättre.
Men sedan blir man lite vemodig när favoritskådespelerskan Jennifer Jason Leighs skilsmässa har förvandlats till storfilm av exmaken Noah Baumbach.

Har älskat det mesta som Emir Kusturica har gjort sedan ”Zigenarnas tid” 1989. ”Arizona dream”, ”Underground”, ”Svart katt, vit katt”… ja, det bara fortsätter. Så det är stort när han kommer fram och hälsar på Varietys party på lyxhotellet Danielos takterrass.
– Min favoritregissör, säger jag.
– Fortfarande? Jag är en föredetting numera, säger han och skrattar.
Han är här som ordförande för juryn som utser bästa debutfilm. Vi har underbar utsikt över hela Venedig, när vi står och sippar champagne och äter från de 15-20 smårätter det bjuds på, i år med mexikanskt tema, för att ”Roma” vann Guldlejonet i fjol.
Vi pratar om allt från hans liv till situationen för svensk film. Under de senaste åren har han mest turnerat med sitt rockband. Ett enklare sätt att dra in pengar än att göra film. Han är tvivlande till att någon producent hostar upp de 30 miljoner euro han behöver för att filma sitt episka manus om Djingis Khan, 1100-talets store härskare. Jag berättar att jag i krönikor flera gånger föreslagit honom som regissör till den kommande svenska filmen om Zlatan Ibrahimovic som ung.
– Bra tänkt, säger han och så försöker vi reda ut hur Zlatans Balkan-bakgrund liknar Kusturicas.
– Fast jag hade tackat nej. Har fått nog av fotboll efter Maradona-dokumentären. Och Zlatan… Genial som fotbollsspelare. Men som människa framstår han ju lite som en egotrippad idiot.
•Har också varit svag för skådespelerskan Jennifer Jason Leigh ännu längre, sedan ”Häftigt drag i plugget” 1982. Modigare än de flesta i sina val av roller.. ”Kött och blod”, ”Liftaren”, ”Miami blues”, ”Short cuts”, ”Dolores Claiborne”, ”Ensam ung kvinna söker…”, ”Georgia”, ”Bastard out of Carolina”, ”In the cut”, ”Margot at the wedding”, ”The hateful eight”, tv-serien ”Patrick Melrose”… ja, hennes listan blir lätt ännu längre än Kusturicas.

Blev glad å hennes vägnar när hon gifte sig med regissören Noah Baumbach. De fick barn, han träffade strax efteråt 13 år yngre skådespelerskan Greta Gerwig, Jennifer tog ut skilsmässa och drog från New York till Los Angeles.
Hon har aldrig sagt ett ord i media om vad som hände.
Inte han heller. Men ”Marriage story” handlar, väldigt uppenbart, om deras uppbrott. Adam Driver och Scarlett Johansson spelar regissör respektive skådespelerska som skiljer sig.
Jag gillar filmen. Skådespelarna är fantastiska. Filmens inledningsscener, hur Baumbach presenterar sina två huvudpersoner, är bland det bästa jag har sett. Den här filmen kommer att vinna priser. Sedan väntar Netflix-lansering.

Och även om filmen absolut inte är någon partsinlaga, som visar upp hur synd det är om mannen, så kan jag inte släppa tanken på Jennifer.

Får vi höra hennes version?

3 favoriter

”And then we danced”. Rätt val som Oscarsbidrag. Tror den har bra chans att bli nominerad.

Catherine Deneuve och Juliette Binoche. Har härlig kemi i Venedigfestivalens öppningsfilm ”La Vérité”.

Golshifteh Farahani. Helt suverän som psykoanalytiker med mottagning på en takterrass i ”Arab blues”.