Serbiens Marija Serifovic – gayikon som kom av sig

Sylvia Balac

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2017-05-12

helskärm

Dana Internationals vinst 1998 gav transpersoner ett erkännande i Eurovision. ­Skäggiga dragdrottningen Conchita Wursts seger 2014 var en milstolpe för festivalens mångfaldsbudskap.

Men avtrycket efter den tredje HBTQ-­vinnaren – Marija Serifovic – är mer otydligt. Hon betedde sig inte riktigt som förväntat.

Iklädd kostym, flankerad av likaledes ­kostymklädda och handhållande gruppen Beauty­ Queens, sjungandes den smäktande balladen ”Molitva” med en text om att vara sann mot sina känslor vann serbiska Marija Serifovic Eurovision-finalen i Finland 2007. Det lesbiska budskapet var inte att tvivla på, och det var som bäddat för att göra Serifovic till en ikon och symbol för HBTQ-rörelsen, något som Östeuropa så desperat behövde. Men det blev inte riktigt så.

Marija var inte officiellt ute än. Och även om hon lite svävande uttryckte sympati för gayrörelsen och uppträdde på Stockholm ­Pride blev hon mer en symbol för serbisk nationalistisk stolthet än HBTQ-stolthet.

Hennes stöd för Tomislav Nikolic (som blev president 2012) och hans nationalistiska parti gjorde henne inte populär bland Serbiens lilla men existerande HBTQ-rörelse, som hade hoppats på ett ”break” i och med Serifovics vinst.

Men i ett land där 48 procent av befolkningen ser homosexualitet som en sjukdom och inte en enda känd person var öppet gay var det kanske mycket begärt att en 23-årig artist skulle ta detta ansvar.

Först 2013 kom Marija Serifovic ut, i dokumentärfilmen ”Ispovest” (”Bekännelse”) i vilken hon pratar om sin alkoholiserade pappa, drömmen att få barn med hjälp av en sperma­donator – och hennes kärlek till kvinnor. ”Nyheten” slogs upp i pressen, homofobiska reaktioner går att hitta i kommentarsfälten, men Serifovic fick också mycket stöd och kärlek i sociala medier.

Efter våldsamheter under den första Pride-paraden i Belgrad 2001 samt 2010 har andra försök till parader stoppats på grund av hoten från nationalistiska och nynazistiska grupper. Men i september 2014 gick till sist en ­Pride-parad av stapeln i huvudstaden.

2016 fick Serbien sin första öppet homosexuella minister, Ana Brnabic. Marija Serifovic själv är domare i ett ”Idol”-liknande program på tv och turnerar Balkan runt där hon har en stor fanskara. Den serbiska tabloid­pressen tar varje tillfälle i akt att spekulera i hennes kärleksliv.

Så även om Marija Serifovic aldrig får samma ikonstatus som Dana
International och Conchita Wurst verkar vinsten i Helsingfors 2007 ändå ha haft betydelse.