Spellista: De 99 tuffaste låtarna från januari

Uppdaterad 2019-02-06 | Publicerad 2019-02-04

Chester Bennington på scen tillsammans med Linkin Park på Bråvallafestivalen 2017, bara några få veckor före sin bortgång. På spellistan här nedan hör du honom igen, som gästsångare på Lamb Of God-kände Mark Mortons soloprojekt.

Nytt år – och därmed dags för nya vanor.

Därför har jag beslutat att banta en smula.

Och trimma ner mina månadslistor till hanterbara 99 låtar stycket.

Det vore förmätet av mig att påstå att jag startade denna månadstradition för åtta år sedan hade någon större plan. Dock såg jag ett utrymme för en lista som samlade det göttigaste av det tuffa och hårda som släppts på Spotify, alltjämt den i Sverige dominerande streamingplattformen och därmed smidigast för alla inblandade, och presentera den som en guide för den som ville uppdatera sig om läget. Kanske upptäcka något nytt och oväntat, skratta, gråta, headbanga eller bara botanisera förutsättningslöst bland utbudet.

Jag valde därför en väldigt generös form. Oavhängt av min egen smak eller mina preferenser öste jag på det mesta, naturligtvis inte allt, inom den hårdare rocken, tungmetallen och punken som jag såg kunde intressera och inspirera. I stort sett varje dag scannade jag över diverse nyhetssajter, detaljstuderade inkorgen på mejlen, och sökte och sökte och sökte. Naturligtvis prenumererar jag även på en rad genrelistor på ovan nämnda lyssningsplattform, vilket gjorde att en genomsnittlig månadslista – även en något tuktad sådan – brukade landa på runt 200 låtar.


Detta arbetssätt har säkert haft sin funktion. I alla fall har ingen direkt klagat, utan återkopplingen har snarare handlat om tips om grupper som borde ha fått en plats (även om vissa totalt och konsekvent missförstår det här med att varje lista avhandlar just en månad, och inte det som släpptes för längre tid sen än så) och försiktiga tips om akter och artister att hålla ögonen på i framtiden. Väldigt uppskattat, så klart. Och ytterligare ett sätt för mig att hålla mig ajour med sådant som jag måhända annars hade missat.

Som sagt. Det är den formen jag har kört sedan 2011, så nog är det dags för en renovering vid det här laget. Kanske en överdrivet senkommen sådan, men bättre sent än aldrig brukar ju vara en devis att surra fast ambitionerna vid, varför jag tar årets första sammanfattning som en anledning till att slimma ned mig en smula. Dels för ett tvåsiffrigt antal låtar att botanisera mellan blir mer överblickbart för lyssnaren, dels för att den hårdare kurerad samling kanske ger mer personlighet och en anledning för mig själv att värdera och gradera hårdare, i stället för att kötta på med ett mer tillåtande och generöst urvalsförfarande. För det är i grund och botten det journalistik handlar om: Samla in, sortera, välj bort – och presentera. Såväl när det gäller information som musik.

Det krävdes ungefär tio sekunders överläggande med mig själv för att jag skulle komma fram till att jag ville ha 99 låtar. Bland annat grundat på att sifferbilden är snygg (69 diton hade varit för snålt) plus att mina läromästare inom den kommersiella delen av tidningsmakande effektivt trummat in i mig att en ojämn siffra är bättre än en jämn sådan, eftersom det undermedvetet känns mer och bättre. Fan vet om det är sant, men vem är jag att ifrågasätta sanningar likt detta? Blott en småländsk tölp som känner mig likt en amatör vid sidan av dessa mediegiganter i det dolda.


I alla fall. 99 låtar per månad kommer det bli hädanefter – med start i dag.

Men även en nedbantad månadssammanfattning innehåller kalorier nog att hålla ämnesomsättningen på toppvarv så här i smällkallaste och snörikaste vintern. För även om eventuellt dödkött skurits bort kan du i listan nedan ta del av så väsenskilda inslag som nya gruppen Vltimas (som bland annat består av David Vincent från Morbid Angel), dra en svavelosande ramsa till Hank von Hells norska mellobidrag, ytterligare inspektera hur In Flames kommande fullängdare ”I, the mask” kommer att te sig eller få en påminnelse om varför så många snackar om ukrainska Jinjer.

Det som återstår är strax över sju timmars (hård)rock, metal, punk och övriga närbesläktade genrer och sidospår som nog är spännande nog att roa och inspirera lika mycket som sina föregångare.

Som alltid – spela högt eller låt bli.


LYSSNA PÅ ÄLDRE MÅNADSLISTOR HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik

Följ ämnen i artikeln