LISTAN: Liam Gallagher är mer än seriefiguren
Per Magnusson väljer fem saker i musikvärlden
Varje fredag turas musikredaktionens medarbetare om att dela med sig av åsikter, tips och nyheter.
Den här veckan lyssnar Per Magnusson på Liam Gallagher, läser en efterlängtad memoar och öppnar fönstret mot fågelsångsnatten.
1. Liam Gallagher är mer än seriefiguren
Filmen om Oasis historiska konserter på Knebworth kom i höstas och påminde än en gång om Oasis oerhörda kraft. Nästa vecka gör Liam Gallagher två egna konserter på samma heliga mark. Givetvis handlar det om en generations minnesbank. Under filmen passerade även min ungdom revy till ”Slide away”, ”Live forever” och ”Acquiesce”.
Samtidigt har Liam Gallagher på något sätt lyckats leva vidare som parallellt väsen i en värld av nya regler och ny musik. ”Morning rastas” utbrister han varje morgon på Twitter. Av någon anledning blir jag glad av fryntligheten och hur han fortfarande bär upp sin Stone Island-stass från strumpa till hatt.
Han har också – egentligen mot alla odds – lyckats hålla sig mer relevant än storebror Noel, som förvisso är världsmästare på att ge intervjuer men vars band High Flying Birds är något av en snusfest. Liam verkar inse sina begränsningar och vågar släppa in låtskrivare och producenter som tar musiken någonstans.
På nya soloalbumet ”C’mon you know” finns en barnkör, ett försiktigt The Pogues-gille och en vals signerad Vampire Weekends Ezra Koenig. That said, här finns också en blek kusin till ”Fuckin’ in the bushes” och tämligen själlös Kasabian-rock.
Men så kommer en sådan där pianoballad som Liam Gallagher gjort så övertygande under hela sin karriär. Den här gången heter den ”Too good for giving up”.
2. Bra pop, dålig pop
Jarvis Cocker är en av få artister som lika gärna kan läsas som lyssnas på. För tio år sedan kom lyriksamlingen ”Mother brother lover”. Nu kommer nästa logiska steg från en av Storbritanniens skarpaste textförfattare: memoaren ”Good pop, bad pop”. Berättelsen tar avstamp i en vindsstädning. Cocker hittar ett virrvarr av prylar som ställer en rad obekväma frågor: ”Vem tror du att du är?” ”Är kläder viktiga?” Och, min favorit: ”Varför finns det så många trasiga glasögon här uppe?”.
3. Triumfens ögonblick
Jag har alltid varit svag för sportfilm – och ingen tonsatte den som Vangelis. I förra veckan gick den grekiska kompositören bort, 79 år gammal. Hans arv imponerar: en av Greklands första popstjärnor, elektronisk pionjär och skapare av soundtracket till ”Blade runner”. Ändå låter jag hans mest berömda stund ringa kvar. I videon till ”Chariots of fire” sitter Vangelis och röker vid sin flygel, samtidigt som de brittiska OS-atleterna springer i slowmotion på en strand i filmens slutscen. Ett triumfens ögonblick.
4. Fågelsångsnatten
Den vackraste musiken just nu finns inte på streamingtjänsterna. Det räcker med att öppna fönstret – eller lyssna på P1:s ”Naturmorgon”. I helgen sändes det årliga programmet ”Fågelsångsnatten”. Följ hur fåglarna vaknar från norr till söder – ladusvalor, näktergalar och hoande ugglor – i en åtta timmar lång sändning från Ammernäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby. Den otroliga mastodontkonserten finns på SR Play.
5. Moderna vaggvisor
James Blake vill hjälpa dig att sova. Nya albumet ”Wind down” är gjort i samarbete med ett mjukvaruföretag för artificiell intelligens. ”Jag tycker att vi har skapat något som inte bara är vackert eller till och med meningsfullt, utan också praktiskt”, säger upphovsmannen. De ambienta ljudlandskapen är knappast nya territorier för Blake. Så sent som 2019 släppte han den moderna vaggvisan ”Lullaby for my insomniac”. Men här tar han vågskvalpen, de mjuka syntarna och de avlägsna vokalerna hela vägen in i den djupaste dvala.
Fem låtar: asplövsballader och detaljrikedom
”LOVE YOU BETTER”
Future
Låten är som ett vykort från en tid när all r’n’b var sorgsen, någonstans mitt emellan Drakes debut och The Weeknds första mixtape. Det var längesedan jag hörde Future sjunga såhär själfullt: ”Hope you can find someone to love you better than I did”. Det känns som att rösten och hjärtat går itu tillsammans.
”ONLY THE SOUND OF THE SEA WOULD SAVE THEM”
Kathryn Joseph
I dessa popmusikens svårt producerade tider kan det vara skönt med en paus. Där man hör varje andetag och missad pianotangent. Bakom denna fina titel värdig en roman gömmer sig en asplövsballad. Var försiktig så rösten inte blåser bort i sommarens första bris.
”LITTLE FREAK”
Harry Styles
En spilld öl utan ursäkt. En träningsoverallsjacka och en hästsvans. Ett födelsemärke som någon speciell aldrig fick se. Den söta novellen från charmerande skivan ”Harry’s house” påminner nästan om Taylor Swift och Frank Ocean i sin detaljrikedom.
”SILENT HILL”
Kendrick Lamar feat. Kodak Black
I dagens hiphop är Lamar den stjärna som har mest kontakt med genrens rötter. Han talar därmed direkt till dem som älskar att känna igen en Marvin Gaye-sampling. Här är den kanske mest moderna stunden från ”Mr Morale & The Big Steppers”. Ett ostoppbart flow, ett beat som bara pågår.
”ROMAN CANDLES”
Deah Cab For Cutie
Varje sommar öppnar jag dörren mot Death Cab For Cutie. På senare år har Ben Gibbard & Co gjort det komplicerat för sig i nästan matematiska popförsök. Men skam den som slutar drömma. Kanske är kommande ”Asphalt meadows” en ny ”Plans” – det perfekta albumet att lämna stranden till, solen i backspegeln.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik