Slipknot-sångaren: ”Har aldrig tagit våra framgångar för givet”
Corey Taylor om musiken, mörkret, fansen och framtiden
Publicerad 2020-03-02
Metalbandet Slipknot har en stormig karriär bakom sig.
För Aftonbladet berättar sångaren Corey Taylor om hur bandet har lyckats hålla ihop genom dödsfall, succéer, personliga kriser och spelningar som har gått överstyr.
– Vi skulle inte orka turnera om vi inte tänkte på oss själva först.
När Aftonbladet träffar Corey Taylor, Slipknots sångare sedan 1997, befinner sig bandet i sluttampen av en lång Europavända av ”We are not your kind”-turnén.
Taylor erkänner att hemlängtan hemsöker bandmedlemmarna och att tröttheten har gett sig till känna.
– Vi är redo att åka hem om man säger så. Det har varit en lång, jävla turné. Vi saknar våra hem och vi som har barn saknar förstås dem. Så det är tufft, säger en sliten frontman innan han lägligt nog ger ifrån sig en stor gäspning.
Men han är snabb med att tillägga att allt är mödan värt när bandet kliver av scenen efter en lyckad konsert.
– Då är vi fnittriga och känner oss som tonåringar igen. Det finns ingen bättre känsla.
Det är också unga ansikten som bandet ser när de blickar ut över publikhavet.
– Många av våra fans var inte ens födda när de första Slipknot-albumen släpptes. Det är jävligt märkligt.
Terrordådet blev en ögonöppnare
Trots att bandet har lagt märke till att allt fler yngre söker sig till deras konserter har de inte gjort några som helst anpassningar till scenshowen.
Taylor förklarar att de aldrig skulle kompromissa med sina konserter.
– Vi har aldrig skapat vår show för att tillfredsställa någon annan utom oss själva. Vi skulle inte orka turnera om vi inte tänkte på oss själva först.
Däremot tar bandet säkerheten på största allvar.
Slipknot har ett olyckligt förflutet av vandalism, skadade publikmedlemmar och till och med dödsfall i samband med sina spelningar.
Taylor berättar att han ser det som sitt ansvar som frontman att hålla ett vakande öga över publiken och avbryta om en spelning spårar ur i stundens hetta.
Vilket han också har gjort flera gånger.
– När allt kommer omkring så gör vi bara musik. Slipknot handlar om att underhålla folk, det är inte på dödligt allvar. Jag kommer därför aldrig äventyra bandets eller våra fans säkerhet.
Han förklarar att dödsskjutningen mot Dimebag Darrell i Pantera, fängslandet av Lamb of God-sångaren Randy Blythe i Tjeckoslovakien och terrordådet på klubben Le Bataclan i Paris har varit skrämmande ögonöppnare för bandet.
Varför tror du att vissa av era spelningar faktiskt spårar ur på ett eller annat sätt?
– Jag tror det handlar om att publiken helt enkelt blir väldigt uppspelta och uppe i varv. Känslor av ilska, frustration, missnöje och ångest går in i vår musik, så när folk kommer till våra spelningar får de utlopp för allt detta. Det är en massa energi som bara exploderar.
”Tog lång tid att hitta tillbaka”
Även senaste skivan ”We are not your kind”, som tog tre år att färdigställa, präglas av bekant melankoli och misantropi.
– Jag hade mycket jag ville säga och en hel del att reda ut. Jag höll på att ta mig ur ett giftigt och destruktivt förhållande och behövde hantera konsekvenserna av det. Jag använde vår musik för att måla upp en bild av det jag gick igenom, vilket gjorde skivan väldigt mörk.
Hur mår du i dag?
– Bra, efter många om och men. Nu i efterhand inser jag hur svag jag var för några år sedan och hur mycket jag led. Det tog lång tid att hitta tillbaka till mig själv, men jag hade fina vänner runt mig och jag mötte också en fantastisk kvinna som nu är min fru.
Taylor syftar på Alicia Dove, som han gifte sig med i oktober förra året under en liten ceremoni i Las Vegas.
– Vi har det oförskämt bra. Det känns som att vi har känt varandra i åratal. Vi blir så löjliga i varandras sällskap och det är precis så jag vill ha det.
Aldrig tagit framgångarna för givet
Även det kollektiva Slipknot-humöret är bra i dag anser sångaren.
Det trots bland annat pågående juridiska turer med tidigare bandmedlemmen Chris Fehn, som lämnade bandet förra året under tumultartade former efter missnöje med sitt kontrakt och gage.
Vad är hemligheten bakom Slipknots långvarighet?
– Vi har alltid försökt att balansera privatlivet med musikerlivet. Vi är vuxna män med egna liv, så vi ser till att ge tid till det också. Jag tror det har gjort att vi har kunnat hålla ihop.
Taylor tillskriver också ödmjukhet som en viktig framgångsfaktor.
– Vi har aldrig tagit våra framgångar för givet, men däremot stannar vi upp ibland och inser att vi faktiskt har förtjänat det här.
Tror du att ni kommer palla några decennier till?
– Det är planen i alla fall. Men man vet ju aldrig vad som kommer att hända. Det jag däremot vet med all säkerhet är att alla i bandet kommer att syssla med musik så länge vi lever, oavsett om det är med Slipknot eller ett annat projekt. Jag vet inte riktigt hur vi kommer att låta när vi är 80 bast. Det tar vi då, konstaterar sångaren sakligt.
Men sedan slår åldersnojan till.
– Redan om tio år är jag 56 år. Åh herregud! Hoppas att mina knän håller till dess i alla fall.