Refused ventilerar världens jävligheter

Publicerad 2019-10-18

Refused är fortfarande en ilsken kraft att räkna med.

ALBUM Refused fortsätter att dansa efter egen pipa i ett livligt ljudlandskap där musik och politik går hand i hand.

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus
Refused
War music
Caroline/Universal


PUNKROCK Många av oss tar bandpauser och avskedsturnéer med en nypa salt. Vilket inte är så konstigt. 

Band och musiker som Kiss, Ozzy Osbourne och Guns N’ Roses ser avsked som på återseende snarare än farväl för gott.

Men när Refused 1998 meddelade att ”Refused Are Fucking Dead”, samtidigt som de svor att aldrig mer skulle spela tillsammans, kändes nyheten slutgiltig hos många. Som ett definitivt slut på en era av revolutionstörstande svensk punkrock och hardcore.

14 år senare kom infon om en återföreningsturné därför som en stor chock.

Gruppen gjorde senare en uppseendeväckande stark comeback med ”Freedom”, som paketerade Umeåkvintettens arv i en förtjusande experimentell skrud.

Refused visar upp en fortsatt stark, men betydligt argare, form på uppföljande ”War music”, där gruppen får nytt utlopp för världens jävligheter.

Det finns förstås fortfarande elände som fascism, förtryck och klassklyftor att förfäras över.

Eller för den delen – utanförskap.

Det är med en kliande klump i halsen som jag sitter och diggar i takt till ”Death in Vännäs”, en låt om att känna sig som en outsider i sin hemort.

”Cut from the same cloth/Whit dreams of a different kind/Forever on the outside”, skrålar en märkbart frustrerad Dennis Lyxzén.

Annat som är sig likt är att bandet fortfarande saknar ord som ”regler”, ”mallar” och ”förväntningar” i sitt musikaliska vokabulär.

”War music” är resultatet av en rad uttryck som verkar ha uppkommit i stundens hetta. En vild – men absolut hanterbar – virvelvind av akustiska inslag, punk, våldsamt medryckande pop och rock i alla dess former.

Man vet aldrig riktigt vart låtarna i slutändan kommer att landa.

Exempelvis inleds ”I wanna watch the world burn” med oväntad brittisk indierock à la Bloc Party för att senare anta en skepnad mer i linje med bandets råbarkade rötter. 

Det är således många budskap och intryck att hämta in, begrunda och i sin tur smälta.

Men om investerar tid och eftertanke i ”War music” blir avkastningen stark.

För Refused har fortfarande viktiga saker att säga.
BÄSTA SPÅR: ”Death in Vännäs”.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik

Följ ämnen i artikeln