Kärt återseende med Markus Krunegård
Publicerad 2018-08-11
KONSERT Markus Krunegård har varit borta i fyra år.
Comeback-konserten blir ett kärt och tryggt återseende.
Markus Krunegård
Plats: Azalea, Way Out West. Bäst: Den studsiga pophiten ”Everybody hurts” och avslutaren ”Korallreven & vintergatan”, Krunegårds egen ”747”. Sämst: Att regnet inte kunde vänta i 10 minuter till.
GÖTEBORG. Det har gått ett decennium sedan Norrköpings Markus Krunegård debuterade med ”Markusevangeliet”. Sedan dess har ungefär allt hänt inom popmusiken. Den då så regerande indiepopen är nu utrotningshotad till förmån för hiphop och r'n'b.
Men behovet av att knyta näven mot skyn och sjunga med i förlorarromantiska indiehymner sinar aldrig, åtminstone inte på en sommarfestival. Replikan av den ständiga ”Spela Shoreline”-stenen i utkanten av Slottsskogen står som stadigt bevis på det.
Få vårdar den traditionen som Markus Krunegård. Han smygtittade in på Way Out West redan i går när han gungade på scen med duettkollegan Miriam Bryant. I kväll återgäldar hon tjänsten.
Påannonserad av sitt kroniskt solglasögonprydda band äntrar Krunegård scenen i de största solglasögonen av dem alla och inleder med nya singeln ”Ben kött & känsler” från kommande albumet med den minnesprövande titeln ”I huvet på en idiot, i en bar, på en ö, i ett hav, på en ö, i en bar, i huvet på en idiot”. Det känns som ett statement och visst är det en comeback. Krunegård har inte släppt ny musik på fyra år och har berättat om sin utbrändhet i intervjuer.
Konsertens tyngdpunkt ligger emellertid på klassiska Krunegård-nummer. ”Hela livet var ett disco”, ”Askan är den bästa jorden”, ”Jag är en vampyr”. Frontmannen sjunger dem med luggen i ögat, en reva i den svettiga skjortan och rastlöst stötiga ordströmmar. Binder samman urladdningarna med små torgmöten om grillning, politiken och livet.
– Det är ju mycket bättre att förlora än vinna. Det finns ju bara en vinnare och massa förlorare, det är ju mycket roligare att vara med i det gänget, säger Krunegård mitt i den gulliga Miriam Bryant-duetten ”Oaoae vi förlorade” och lyckas på sätt och vis sammanfatta hela sin musikaliska värld.
En värld där Silja line, tax free-sprit och Ringvägen kan förvandlas till rockpoesi.