Årets 30 bästa hårdrockslåtar
Publicerad 2019-12-27
ÅRETS HÅRDROCK Giganternas storhetstid är långt ifrån över.
Men även i år blir hårdrockens största namn utklassade av betydligt mindre akter.
Skam den som ger sig.
Under året som gått har hårdrockgiganter som Korn, Slipknot, Rammstein och Tool bevisat att de fortfarande är starka musikaliska krafter att räkna med. Liksom extrem metal-ikoner som Mayhem, Possessed och Abbath, samt svenska storheter som Opeth, Refused, Candlemass och Amon Amarth.
Samtidigt säljer Metallica, Iron Maiden och Ozzy Osbourne fortfarande konsertbiljetter som satan.
Året visar tydligt att dessa bands storhetstid är långt ifrån ett avslutat kapitel. Men den i särklass största musikmagin skapas på andra håll.
Mindre band i växande subgenrer som sludge, svärtad dödsmetall och stonerrrock ligger i framkant och för den tyngre musiken framåt med hunger, mod och innovation.
Innanför landets gränser är Skraeckoedlan, Wormwood, VAK, Lykantropi, Horndal, Novarupta och Cult of Luna några av de tydligaste exemplen. Och internationellt sett har bland andra Idle Hands, Blood Incantation, Devil Master, Swallow The Sun, Rotting Christ och Venom Prison utmärkt sig lite extra.
Listorna kan göras längre än jultomtens lista över stygga barn, som jag gissar innehåller en hel del namn.
Faktum är att när det var dags att utse mina favoritalbum från årets skivbörd började listan med drygt 50 toppkandidater, för att senare bantas ner till tio ljuvliga alster från bland andra Cellar Darling och Blackwater Holylight.
Årets stora urval och medföljande beslutsångest ser jag som ett strålande tecken på hårdrockens goda hälsa.
Var alla dessa band ska lira är en desto svårare nöt att knäcka. Många klubbar och spelställen runt om i landet hänger på en skör tråd.
Den så kallade ”klubbdöden” är i allra högsta grad oroväckande.
Men den påminner oss om vikten av att stötta banden vi gillar, älskar eller avgudar genom att fortsätta pallra oss iväg till deras spelningar. I den mån ekonomin tillåter förstås.
För att hjälpa er att prioritera vill jag slå ett extra slag för Zeal & Ardor, Wucan och Refused som har säkrat pallplatser i min personliga utnämning av årets bästa klubbspelningar. Tätt följt av Craft och No Commotion.
Det går förstås inte att summera musikåret 2019 utan att påpeka att en viktig era har gått i graven.
Den 30 november gjorde Slayer sin sista spelning någonsin.
Efter 38 år i den tyngre hårdrockens tjänst har den ikoniska thrash metal-gruppen kastat in handduken, som under årens gång färgats blodig av diaboliska tongångar och Tom Arayas djävulskt vassa skrik.
Det känns både svårt och sorgligt att föreställa sig en musikbransch utan Slayer i uppställningen.
Men som jag precis har påpekat håller många hårdrockband fanan högt in i 2020, som jag hoppas blir lika välljudande som musikåret 2019.
Årets 30 bästa hårdrocklåtar
1 WHEN A SHADOW IS FORCED INTO THE LIGHT (SWALLOW THE SUN)
Förkrossande fint om förlust.
2 PNEUMA (TOOL)
Tool sicksackar genom en labyrint av återkommande crescendon, fullkomligt förhäxande taktbyten och komplexa låtstrukturer.
3 INGEN SANNING ÄR ALLAS (OPETH)
Den vars hjärta inte värker av riffmästaren Fredrik Åkessons imponerande insats bör uppsöka närmaste vårdcentral.
4 VESTIGIA (LYKANTROPI)
Värmländska Lykantropis sagolika rock har hjärta, själ och mer därtill.
5 ACEDIA (YEAR OF THE GOAT)
Som en mashup mellan Muse och Witchcraft, typ. Resultatet är hur som helst förföriskt.
6 WAKE UP THE POSSESSOR (WASTE OF SPACE ORCHESTRA)
Oemotståndligt organiserat kaos, signerat ett finskt musikerkollektiv med medlemmar från Oranssi Pazuzu och Dark Buddha Rising.
7 I BOTTENLÖS ÄVJA (WORMWOOD)
Den sorgsna fiolen får mitt hjärta att gå itu.
8 THE DARKNESS IS REVEALING (KORN)
Jonathan Davis hanterar sorg och smärta genom en hjärtslitande sånginsats.
9 SIBIRIEN (ŞTIU NU ŞTIU)
Går att sammanfatta med endast ett ord: stämningsfullt.
10 WAS ICH LIEBE (RAMMSTEIN)
Hör tydliga spår av det känslosamma och sammanhållna Rammstein som jag förälskade mig i på ”Mutter”.
11 MOTORCYCLE (BLACKWATER HOLYLIGHT)
Orgien av sagolika stämmor och distade gitarrer bör få vem som helst på fall.
12. I WILL DEPART (ABIGAIL WILLIAMS)
I år gjorde amerikanska black metal-akten Abigail Williams sitt bästa album hittills i karriären, med öppningsspåret ”I will depart” som kronan på verket.
13 COSMIC OVERDRIVE (IDLE HANDS)
Lättsmält örongodis från en av den tyngre rockens mest hajpade debutanter. Lyssna, så förstår du varför.
14 WASTELAND (HORNDAL)
Förlösande, förföriskt och för jävla bra.
15 BALLAD OF AEON (THE WRAITH)
Los Angeles-kvartetten The Wraiths direkta deathrock gör mig alldeles knäsvag.
16 FEAR THE MORNING (VAK)
Svindlande snygg sludge från Stockholmsbandet VAK.
17 WOLF TOTEM (THE HU)
Mongolisk folkmusik + metal = mums.
18 NARAKA (VENOM PRISON)
Larissa Stupar konfronterar sina kognitiva demoner i ”Naraka”, som är sanskrit för helvete.
19 DANCING IN THE ASHES (WORMWITCH)
Även kanadensare kan göra högkvalitativ extrem metal.
20 WE LOST A LOT OF BLOOD TODAY (BOMBUS)
Bombus bjuder på dopamin i skyhöga doser.
21 ABOMINATION’S ALTAR (ASAGRAUM)
Ondskefulla toner i ett rasande tempo.
22 LIKE WILDWIRE (POSTHUM)
Samma som ovan.
23 Ветры злые (ROTTING CHRIST)
Grekiskt metalmuller av yppersta kvalitet.
24 WHEN GOD IS NOT WATCHING (FVNERAL FVKK)
Episkt utformad doom med en tysk twist.
25 STÅLFÅGEL (SOILWORK FEAT. ALISSA WHITE-GLUZ)
Vill gärna höra mer av kombinationen Björn ”Speed” Strid och Alissa White-Gluz.
26 SHIELD WALL (AMON AMARTH)
Känns redan som en framtida Amon Amarth-klassiker.
27 HER GAME (CHILDREN OF THE SÜN)
Som en säger i Värmland: vackôrt!
28 LET ME BE - YOUR GIRL (THE DAMNED THINGS)
När medlemmar från bland andra Fall Out Boy och Anthrax åter igen samarbetar blir slutresultatet störtskönt.
29 BORN TO SURVIVE (MYRATH)
Orientaliskt osande metal från Tunisien? Jo, men visst sörru.
30 THAT YOUTUBE SONG (OLA ENGLUND)
The Haunted-gitarristen Ola Englund skapar instrumental metal-magi på sin soloplatta med den blygsamma titeln ”Master of the universe”. Den här låten är inget undantag.