Wormwood saknar motstycke

Sofia Bergström rankar årets 10 bästa album

Uppdaterad 2019-12-22 | Publicerad 2019-12-20

Svälten i Sverige mot slutet av 1800-talet inspirerade årets bästa metalalbum.

ÅRETS ALBUM Frostbitna ulvar, svält och misskörd inspirerade årets bästa metalskiva.

Nej, det handlar inte om 2019 utan om Sverige mot slutet av 1800-talet.

1 NATTARVET (WORMWOOD)
Redan när första singeln ”The isolationist” lös upp tillvaron i våras anade jag att något stort var på gång. Den drygt tolv minuter långa låten visade upp en skör men ståtlig sida av hårdrocken som genast berörde.

Resten av låtmaterialet på ”Nattarvet” visade sig sen vara minst lika stämningsfullt. På sitt andra album riktar svenska Wormwood strålkastarljuset mot den stora misskörden och svälten i Sverige under 1800-talets slut. Bland annat genom att sobert skildra både människoöden och karga landskap.

Norrtälje-kvintetten fångar och förmedlar känslor av förtvivlan och vemod genom en uppsjö av sorgsna melodier, och deras melodiska dödsmetall får dessutom sofistikerat sällskap av fiol och en rad andra influenser från folkmusiken. ”Nattarvet” är också en skiva som suddar ut gränserna mellan låttexter och poesi.

Många formuleringar skulle lika gärna kunna höra hemma på en diktantologi från förr. Textraderna ”Våren kom som en frostbiten ulv/Över skogens toppar stod månen full/Där i hagel å stormande vindar/Kämpar sig upp en ensam lilja”, smyckar exempelvis inledande ”Av lie och börda”.

Kombinationen av genomträngande melankoli och gripande låttexter gör helt enkelt ”Nattarvet” till en skiva som saknar motstycke i årets skivskörd. Och jag verkar vara långt ifrån den enda som har fallit hårt för det sjuspåriga albumet.

”Nattarvet” skördade stora framgångarna på svenska topplistor i somras, bland annat som stolt etta på vinyllistan. En bedrift få extrem metal-band förunnade.


2 SICK SAD LOVE (ŞTIU NU ŞTIU)
I mitten av 90-talet började termen ”postrock” flitigt användas för rockband som var svåra att placera i genrefack. Främst stämplades experimentella band som laborerade med såväl rock och metal som jazz och elektronisk musik, samt fokuserade mer på nyanser och stämningar snarare än tyngd och riff. Beskrivningen stämmer ganska väl överens med Ştiu Nu Ştiu och skivan ”Sick sad love”, en undangömd pärla från den svenska underground-scenen.

Bandet besitter, utöver stor teknisk skicklighet, en unik förmåga att förmedla känslor av svärta och svårmod. Bland annat med hjälp av Jessica Mengarelli vid mikrofonen, och som tillsammans med gästsångerskorna Mirella Hautala och Frida Herchenröther tillför stor dynamik och dramatik till ljudbilden.

”Sick sad love”, som i stort sett har gått på repeat i mina hörlurar sedan den släpptes i oktober, känns ända in i benmärgen.


3 EORÞE/EARTH (SKRAECKOEDLAN)
Kliv in i svenska Skraeckoedlans stämningsfulla sagovärld. På gruppens tredje skiva har musiken vackert konstruerats kring en skräddarsydd story av science fiction-författaren Nils Håkansson. Berättelsen tar sin början på ett bårhus, där obduktionen av ett lik med en mystisk tatuering blir starten på ett omvälvande äventyr.

Alltsammans har resulterat i en svindlande sofistikerad skiva som rent genremässigt verkar i gränslandet mellan stoner rock och psykedelisk progrock. Lite som om Mastodon tolkat en H.P. Lovecraft-novell höga på hallucinogena svampar. ”Earth” är därför ett sällsynt ambitiöst album som tydligt illustrerar att Skraeckoedlan är ett Sveriges mest originella och lovande rockband. Jag vill bara sitta under en korkek och lukta på blommorna med Skraeckoedlans säregna rock som soundtrack.


4 SATAN SPITS ON CHILDREN OF LIGHT (DEVIL MASTER)
Punkig black metal med en touch av Tribulation. Amerikanska Devil Masters oheliga allians av influenser får hjärtat att klappa snabbare. Ett extra plus i kanten för skivtiteln.


5 DISILLUSIONED FIRE (NOVARUPTA)
Svärtad svensk sludge med omnejd, sprungen ur upphovsmannen Alex Stjernfeldts turer med depression och psykisk ohälsa. En skiva som håller en i handen när livet känns tufft.


6 REMAINS (HORNDAL)
På ”Remains” berättas historien om hembyn Horndal och bruksortens förfall under 70-talet genom ett fantastiskt filter av svängig sludge och hårresande hardcore.


7 IN CAUDA VENENUM (OPETH)
Storslaget när Mikael Åkerfeldt sjunger på svenska.


8 THE SPELL (CELLAR DARLING)
Schweiziska progmetal-trion Cellar Darling förtjänar de ståtligaste av superlativ för sitt andra album ”The spell” som osar av mytologi från gamla folksagor.


9 UNTITLED (RAMMSTEIN)
Tio års inspelningsvila gjorde susen för Rammstein, som på sitt sjunde album in i karriären låter mer mänskliga än mekaniska.


10 VEILS OF WINTER (BLACKWATER HOLYLIGHT)
En ståtlig slöja av mörker, melankoli och mystik omfamnar den amerikanska kvintettens förföriska fusion av spröd doom och psykedelisk 60-talsrock. Magiskt är bara förnamnet.

Följ ämnen i artikeln