Krystade poppastischer från Celine Dion

Uppdaterad 2022-12-08 | Publicerad 2019-11-15

Celine Dion på Tele2 Arena 2017.

ALBUM Celine Dion har anlitat en rad kända låtskrivare för att sätta ord på hennes väg tillbaka till lycka.

Resultatet är högst varierande.

Betyg: 2 av 5 plusBetyg: 2 av 5 plus
Celine Dion
Courage
Sony


POP Céline Dions första engelskspråkiga album på sex år handlar om att våga börja om på nytt. Hon vill gå vidare efter makens död men även hitta sig själv som artist igen.

Och det är väl på tiden.

I recensioner påpekar kritiker ofta att Dions album låter omoderna. Nästan som att hon fastnat i 1997 och ”Titanic”-succén.

Den här gången gör hon i stället sitt yttersta för att låta aktuell. Men det är sällan till hennes fördel.

I inledande ”Flying on my own” låter rösten både svagare och ljusare, som att man velat föryngra henne. Låten mynnar ut i en krystad edm-refräng som får Celine Dion att kännas totalt malplacerad.

Som tur är kommer sången till sin rätt i andra låtar. ”Falling in love again”, ”Lying down” och titelspåret är alla genuina ballader där artisten får förmedla sin sorg utan överspelade poppastischer.

Men albumets främsta problem är det ständiga bytet mellan stora ballader och svaga försök till hitlistepop.

Sia, Sam Smith och David Guetta har alla bidragit med låtar, samt Stephan Moccio som står bakom Miley Cyrus och Dua Lipas största hits.

Men märkligast är ändå Jörgen Elofssons insats. Producenten och låtskrivaren har bland annat skrivit latino-influerade ”Nobody’s watching” där Céline Dion sjunger om att längta efter lycka.

En fin tanke om det inte vore för textrader som: ”I wanna sing like nobody’s listening/ I wanna talk like nobody cares/ I wanna party like a Belieber”.

Sådana detaljer gör att ”Courage” känns mer som en ålderskris än en återfödelse.
BÄSTA SPÅR: ”Courage”.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik