”Idol” behöver en supertalang

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-09-22

Tittarna flockas som aldrig förr.

Ändå känns det som att något fattas.

Årets ”Idol” har märkligt svårt att komma igång.

Martin Söderström.

Det är inte det att något ändrats. Som bekant är just upprepning och innötning en bärande del i ”Idol”-konceptets monumentala framgång. Slutaudition är, som alltid, VM i jurypokerfejs och Laila Bagge är ohotad mästare i grenen. Stor humor, på ett nollställt vis.

Men denna typ av massgallring är oerhört knepig tv. Så många ansikten passerar på så kort tid att alla utan elefantminne är rökta på att komma ihåg vem som var guld och vem som stank gammal räv.

Dessutom. En talangsåpa är som bekant aldrig bättre än sina talanger, och i år känns det som att något saknas. Vi är redan flera veckor in i årets upplaga och ändå sitter jag fortfarande och väntar på att det ska dra igång.

Naturligtvis har det passerat en del begåvade ansikten och stämband, skönt oborstade Höganäs-Sassa och superförmågan Therese från Boden till exempel.

Men för att verkligen engagera och nafsa sig fast i medvetandet behövs betydligt mer. Någon som redan från start känns fem plus. Som kan mäta sig med, och överträffa, tidigare upplagors mest färgstarka karaktärer.

Ännu är vi inte ens i närheten av det. Med tanke på att det direktsända kvalet är redan nästa vecka känns det djupt oroande.

Följ ämnen i artikeln