”The handmaid’s tale” har sina bästa dagar bakom sig

avKarolina Fjellborg

Foto: Hulu.
Elisabeth Moss i ”The handmaid’s tale”.

TV-RECENSION Fortfarande välspelad och visuellt vacker. Men ”The handmaid’s tale” tappar kraft i sin tredje säsong.


The handmaid’s tale
HBO Nordic
Säsong 3, del 1-3
Av Bruce Miller, med bl a Elisabeth Moss, Yvonne Strahovski, Alexis Bledel, Joseph Fiennes, Ann Dowd, Max Minghella och Samira Wiley.


DYSTOPISKT DRAMA Efter en första skräckinjagande, perfekt och kusligt politiskt akut säsong baserad på Margaret Atwoods dystopiska roman, valde skaparen Bruce Miller och de andra manusförfattarna att, utan att längre ha någon litterär förlaga att luta sig mot, fortsätta "The handmaid’s tale" med en andra säsong så becksvart och brutal att den fick kritik för att tangera misärporr.
Nu, i den tredje säsongen, verkar de ha bytt strategi. I alla fall baserat på de tre första avsnitten, som tyder på en säsong med mindre våld, mer fokus på motstånd och uppror bland de förtryckta, och ett överlag något hoppfullare anslag.
En skillnad i ton som kanske främst bottnar i att June (Elisabeth Moss) – som hade chansen att fly från den ultrapatriarkala diktaturen Gilead i slutet av förra säsongen men valde att stanna, för att försöka få tillbaka sin äldsta dotter – nu är där, om verkligen inte av fri vilja, så i alla fall som resultat av ett eget beslut.

June, som numera är stationerad hemma hos den hale, svårläste anförare Lawrence (Bradley Whitford), har därmed en ny sorts kontroll över sin tillvaro, och börjar slåss mot regimen från insidan genom att engagera sig i "Martornas" motståndsrörelse.

Kanske kommer hon även att få en sorts allierad i sin gamla plågoande Serena (Yvonne Strahovski), som ju visade sig ha en mänsklig sida i förra säsongen.
"Välsignad vare kampen" är säsongens slogan – och i teorin är den bra, då det efter två säsonger av övergrepp, systematiska våldtäkter och tortyr förmodligen är dags att låta små strimmor av ljus sippra in i det kompakta mörkret.
I praktiken är det dock svårt att titta på de här nya avsnitten utan att få känslan av att "The handmaid’s tale" är en serie som inte vet hur den ska komma vidare och vad den vill säga härnäst, utan har sina bästa dagar bakom sig.
Den är fortfarande visuellt mäktig, och skådespeleriet är fortsatt starkt och vackert. Men kraften i högersvingen är nedsatt, då stämningen inte längre är lika klaustrofobiskt otäck och tryckande hotfull. Trovärdigheten i världsbygget börjar krackelera, insatserna känns lägre, och handlingen har blivit mer repetitiv än provokativ.

Vissa berättelser gör sig helt enkelt bättre i kortare form.


Säsong tre av "The handmaid's tale" har premiär på HBO Nordic den 6 juni.


Följ TV-Koll på Facebook för full koll på allt inom tv