Ny lag ska kväsa fildelning

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-10

”Det blir väldigt likt de gamla klassiska gangstermetoderna”

Internetoperatörer ska kunna tvingas att lämna ut information om vem som sitter bakom en viss IP-adress.

Det är en av följderna av ett lagförslag från regeringen för att bekämpa fildelning.

– Det blir väldigt likt de gamla klassiska gangstermetoderna med utpressning, säger Christian Engström, vice ordförande i piratpartiet.

Förslaget från regeringen har lett till en proteststorm i bloggvärlden och en Facebook-grupp som startats för att stoppa det har på ett par veckor samlat över 20 000 medlemmar.

Får lagra uppgifter

Lagförslaget, som följer på ett EU-direktiv som kallas ”IPRED” och väntas leda till en proposition i november, kommer bland annat innebära följande:

Internetleverantörer kan tvingas uppge för en rättighetsinnehavare – exempelvis ett skivbolag – vilken person som har ett abonnemang från vilket fildelning misstänks ske.

Rättighetsinnehavaren får rätt att lagra uppgifter om personer som misstänks för fildelning.

En person som fildelar kan i teorin tvingas betala för att en dom mot personen i fråga publiceras i tidningar.

”Riktas mot ungdomar”

Lagförslaget har fått kritik av flera remissinstanser, bland annat Tullverket, Datainspektionen och Handelskammaren, samt av Lunds universitet, som totalsågar förslaget:

– Promemorian utgår tämligen ensidigt ifrån att stärka rättsinnehavarnas intresse. Där direktivet främst förefaller sikta in sig på organiserad kriminell pirattillverkning med kommersiellt syfte öppnar promemorians lagförslag för att intresset i mycket kommer att riktas mot den utbredda förekomsten bland ungdomar att otillåtet dela filer och ladda ner film och musik, skriver Lunds universitet, som avråder från att införa de nya lagarna, i sitt remissvar.

Enligt Christian Engström kommer lagförslaget leda till utpressning om det blir verklighet:

– Det vi sett i andra länder är att när film- och skivbolagen får den här rättigheten så startar de systematiserad utpressarverksamhet mot helt vanliga familjer. De får ut ett namn, skickar ett kravbrev på kanske 20 000 kronor och säger: ”betala, annars tar vi dig till domstol!”

”Ingen chans”

– Och i en civil domstol har en vanlig familj oftast ingen chans mot en massa dyra skivbolagsadvokater, säger Christian Engström.

Det förslag som den svenska regeringen har lagt går längre än de krav som EU-direktivet ställer.

– EG-domstolen har sagt att när det gäller just möjligheten att få information från internet-leverantörer så har medlemsstaterna ett visst handlingsutrymme. Det finns ingen absolut skyldighet att införa den möjligheten, men det finns heller inget hinder mot det, säger Stefan Johansson, kansliråd vid justitiedepartementet.

Regeringen väntas alltså lägga en proposition i november och Stefan Johansson uppskattar att frågan kommer att behandlas i riksdagen efter årsskiftet. Om allt går enligt planerna börjar den nya lagen gälla 1 april 2009.

Så ska lagen fungera i praktiken:

1. En rättighetsinnehavare – exempelvis ett skiv- eller filmbolag – får kännedom om att fildelning sker från en viss IP-adress.

2. Rättighetsinnehavaren dokumenterar fildelningen och IP-numret.

3. Rättighetsinnehavaren väcker talan mot den misstänkte fildelarens internet-operatör i domstol (tingsrätten).

4. Internet-operatören får yttra sig till domstolen.

5. Om rättighetsinnehavarens bevisning anses tillräcklig tvingas internet-operatören att lämna ut information om vilken person som står bakom IP-adressen (vem som tecknat abonnemanget).

6. Rättighetsinnehavaren kan sedan ta kontakt med personen och kräva att fildelningen upphör eller väcka talan mot personen – alltså kräva ersättning i domstol.

Följ ämnen i artikeln