Kings dotter: USA kan inte hantera sanningen

Bernice är Martin Luther Kings dotter

TT TT

Publicerad 2018-10-06

I ett USA där hård invandringsretorik och sammandrabbningar med rasistiska förtecken är vardag är medborgarrättsrörelsens arbete långt från avslutat.

– I detta nu slåss vi emot försök att tysta väljare. Vallagarna måste uppdateras, säger Bernice King, pastor och dotter till medborgarrättsledaren Martin Luther King.

Hon var bara fem år gammal när hennes far sköts ihjäl, den där ödesdigra dagen i Memphis i Tennessee 1968. Trots att de personliga minnena av honom är få arbetar Bernice King dagligen med faderns ickevåldsfilosofi, när hon leder utbildningar och arbetet på The King Center i Atlanta i Georgia.

– Människor före pengar, svarar hon snabbt på frågan om vad i sin fars budskap som hon finner starkast.

Dåligt på sanning

Den i USA i dag så infekterade invandringsfrågan vittnar enligt Bernice King om att systematisk och institutionaliserad rasism lever kvar i hennes hemland. Hon drar en parallell till den polisbrutalitet som många företrädare för 1950- och 1960-talets medborgarrättsrörelse utsattes för.

– Där ligger det riktigt svåra arbetet, att hantera de system och strukturer som möjliggör sådant beteende, säger hon.

TT: Och USA har heller inte gjort upp med sin historia av slaveri?

– Nej, vi har aldrig haft någon sannings- och försoningskommission, något som vi desperat behöver för att läka. Amerika hanterar inte sanning särskilt bra.

TT: Hur ser du på landets styre?

– Ledare ska sätta en ton, en standard, något som jag anser att president Trump inte har lyckats med. Å andra sidan tycker jag inte att vi ska fokusera för mycket på honom och därmed låta oss distraheras från andra viktiga frågor.

Nästa generation

Bernice King applåderar dock gräsrotsrörelsen Black Lives Matter (ungefär Svarta liv har betydelse), som bland annat har organiserat protester mot våld gentemot svarta, för deras oförtrutna arbete med att sätta frågan om rasism i fokus.

– Men vi som arbetar med aktivism behöver vara bättre utrustade med kunskap om ickevåldsprinciper. Det är just det som jag jobbar med på The King Center, att utbilda nästa generation aktivister i ickevåld. Förändringsarbete kräver både fokus och systematik.

Bernice King, som besöker Sverige i samband med en utställning om fredspristagaren Martin Luther King på Nobelmuseet, ger ett eftertänksamt och slutet intryck och blir snabbt filosofisk. Hon betonar att dagens tekniska och vetenskapliga utveckling är snabb, men att mänskligheten släpar efter när det gäller moral och etiska ställningstaganden. Hennes far skulle inte vara chockerad, men sannolikt besviken, över dagens värld om han såg den, tror hon.

Flera stormar

Genom åren har det stormat en del kring Bernice King. Liksom sina föräldrar har hon suttit i fängelse för sin aktivism, som den gången då hon demonstrerade mot apartheid utanför Sydafrikas ambassad. Hon har också haft dispyter med sina syskon om huruvida The King Center skulle säljas samt med den kristna organisationen Southern Christian Leadership Conference som hon – liksom sin far och bror – valdes till ledare för.

King skapade också stora rubriker när hon 2005 demonstrerade mot samkönade äktenskap, vilket många bedömare ansåg gick tvärs emot medborgarrättsrörelsens ideal om alla människors lika värde. Tio år senare gav hon dock sitt stöd till det HD-beslut som legaliserade giftermål för homosexuella.

– Jag tror att äktenskapet är en union mellan en man och en kvinna. Men jag respekterar samtidigt civilsamhället och att människor har olika preferenser när det gäller äktenskap, säger hon nu.

Bakgrund: Martin Luther Kings liv i fem punkter

• Född 1929 i Atlanta i Georgia i USA. Studerade sociologi vid Morehouse College och teologi vid Crozer Theological Seminary. Blev pastor i Alabama som 25-åring. Året därpå, 1955, tog han en doktorsexamen i teologi vid Boston University.

• Gifte sig 1953 med Coretta Scott. Paret fick fyra barn. Blev 1957 medborgarrättsorganisationen Southern Christian Leadership Conferences förste ordförande.

• Ledde 1955 en kampanj mot bussegregation, det vill säga att svarta var tvungna att sitta på särskilda platser i bussar. Kämpade mot segregation och rasism i Georgia och organiserade uppmärksammade protester i Birmingham i Alabama 1963. Samma år var han med och ordnade en stor protestmarsch i Washington DC, då han höll sitt berömda "Jag har en dröm"-tal.

• Förespråkade icke-våld. Fick Nobels fredspris 1964. I slutet av sitt liv ifrågasatte han USA:s deltagande i Vietnamkriget och talade för politiska allianser mellan alla — oavsett hudfärg.

• Mördades i Memphis i Tennessee den 4 april 1968. King hade rest dit för att ge sitt stöd åt strejkande renhållningsarbetare, men sköts ihjäl på balkongen till sitt hotell med ett skott. Den förrymde fången James Earl Ray fälldes och dömdes till 99 års fängelse, men än i dag är konspirationsteorier om mordet i omlopp.

Källor: NE, National Civil Rights Museum