Nämndemännen larmar: ”Det har blivit så fel. Det är akut”
Publicerad 2023-05-30
Hat, hot och trakasserier tillhör numera vardagen i Sveriges domstolar.
Gängkriminella skrämmer bort landets nämndemän. De söks upp i sina hem.
– Jag blev uppsökt när jag åt lunch i domstolen. Ett gäng ställde sig runt mig. Jag skulle döma en av deras söner, säger Stefan Blomquist, ordförande för NRF.
– Vi har suttit tyst i båten. Men nu är det nog. Det har blivit så fel. Det är akut. Nästa vecka kan domstolarna stå stilla om vi inte vågar gå till jobbet, säger Stefan Blomquist, ordförande för Nämndemännens Riksförbund (NRF) som företräder Sveriges 9 000 nämndemän.
Efter Aftonbladets artikel om Sveriges domare planerar ett upprop till regeringen stämmer NRF in i kritiken.
– Jag log i lördags när jag läste artikeln. Våra argument är i princip de samma. Regeringen måste komma till rätta med det här. Man har inte hängt med i de senaste årens utveckling med gängkriminalitet. Det har fått stor betydelse för oss som sitter och dömer.
Svårare mål och fler hot
Det har blivit farligare att vara nämndeman om man frågar Stefan Blomqvist.
– Jag sitter själv i Södertörns tingsrätt i södra Stockholm. Jag märker en påtaglig skillnad. Hat, hot och trakasserier har ökat i takt med den mer våldsamma brottsligheten.
Han berättar om nämndemän som blir uppsökta i sin bostad eller på parkeringen utanför domstolen.
– Jag blev uppsökt när jag åt lunch i domstolen. Ett gäng ställde sig runt mig. Jag skulle döma en av deras söner som begått hemskheter. Då är jag ändå hårdhudad. Flygofficer i grunden och yrkesmilitär hela mitt liv. Men de flesta är din mamma eller din granne. Vanliga Svensson-typer. De är inte vana att bli utsatta för våld och hot.
I takt med att gängkriminaliteten ökat har målen blivit mer komplexa. Tidigare kunde man klara av sju-åtta mål per dag. Nu kan ett mål ta flera veckor, säger Stefan Blomqvist.
– Det kan vara tjugo åtalspunkter i samma mål. Det värsta kanske är misshandel, men sen är det dessutom narkotikabrott och våld mot tjänsteman till exempel.
Tre timmars utbildning
Utbildningen nya nämndemän får är kort.
– Det är en power-point som man antingen går igenom hemma eller så samlar man 50–100 nya nämndemän i en domstol i tre timmar. Det är otroligt dåligt. Inte konstigt att det uppstår skandaler.
Det är en engångsinsats. Sen är det upp till nämndemännen själva.
– Med den här regeringen har det haglat in nya lagar. Jag får lära mig genom att sitta och läsa Aftonbladet vad de nya lagarna är och vad de innebär. Så ska det inte vara. Det är oseriöst.
Avhopp och vikariepool
Första januari börjar nästa fyraåriga mandatperiod för Sveriges nämndemän. 9 000 ska hittas.
– Folk drar sig för att ställa upp. Det är svårt och otäckt. Det är komplexa mål. Tanken är inte att systemet ska bestå av pensionärer. Det ska vara människor med färsk livserfarenhet också. Men vem kan vara borta från jobbet i flera veckor?
Dessutom hoppar många av när de upptäcker hur mycket tid arbetet tar. Lösningen har blivit en vikariepool.
– Ungefär som vikarier på en skola. Det plingar till i telefonen. Det är en rättegång som börjar imorgon 08.30, kan du komma?
Det är det inte många som kan.
– Då får systemet luta sig mot pensionärer. Man svarar på sms:et på kvällen. Nästa morgon sitter man på en gängrättegång. Vi är urlessa på det här.
Tyst från regeringen
Den 29 mars skickade NRF brev till justitiedepartementet. Situationen är ohållbar. Inför den nya mandatperioden som börjar 2024 behövs en förändring. Brevet har möts av tystnad.
– Det är lite typiskt regeringen. De väljer att svara på det de vill svara på. Om man fått in en sådan här skrivelse så kunde väl åtminstone någon administratör där inne svara att man tagit emot den. Men jag har inte ens fått det.
Aftonbladet har sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M).