Kostnaden för fryshaveriet: En halv miljard
Uppdaterad 2024-02-11 | Publicerad 2024-02-04
Årtionden av forskning förstördes på Karolinska institutet i julas.
Notan för ”fryskatastrofen” uppskattas till en halv miljard kronor.
– Det kommer att ta tid innan vi kan beskriva konsekvenserna, säger Eva Hellström Lindberg, professor och överläkare Karolinska institutet.
Nu är händelsen polisanmäld.
Karolinska institutets automatiska kvävesystem slutade att fungera under julhelgen. Det är ännu inte utrett varför.
En mycket stor mängd forskningsmaterial med prover, cellinjer och biomaterial som har samlats in under decennier kan ha förlorats. Något som kommer ha stora konsekvenser för institutionens forskning, skriver Karolinska Institutet.
– Haveriet kommer få långtgående konsekvenser för institutionens forskning inom de drabbade områdena, berättar en medarbetare på Karolinska institutets hemsida.
– Såhär får det inte gå till. Vi måste lära oss av detta, det får inte hända igen, sa Matti Sällberg till Aftonbladet i en kommentar 28 januari.
Händelsen är nu polisanmäld
Förutom prislappen på en halv miljard, är det mycket forskning som gått förlorad. Händelsen är nu polisanmäld.
– Det var jag som anmälde, för det samlade forskarkollektivet. För i den här tragiska historien, där ansvaret för att det skulle funka i frysfaciliteten, är en jättekomplicerad process. Enskilda forskares serviceteam och även ett antal upphandlade företag är några inblandade i kedjan. Där känner jag att det behövs en utredning. Det kan finnas misstag i kedjan, som sen kan påverka skadeståndskrav till exempel, säger Eva Hellström Lindberg, professor och överläkare Karolinska institutet.
Efter fryshaveriet på Karolinska Institutet i Flemingsberg spred sig rykten om ”medvetet sabotage”, uppgav Elizabeth Raschperger, forskare och föreståndare på den drabbade avdelningen.
– Jag vill betona att det i dagsläget inte finns några sådana indikationer, och vädjar till alla att avvakta utredningens kommande slutsatser, säger hon i ett uttalande.
Kunde inte utesluta hackerattack
På senare tid har samhället drabbats av flera hackerattacker. 100-tals företag och myndigheter. Det är nu också en bidragande faktor till polisanmälan.
– Vi kan inte utesluta en hackerattack. Det finns inga direkta misstankar, men med tanke på vad som hänt så måste man ställa sig den frågan: Kan man ha påverkat systemet utifrån? Det finns ingen som gjort det inne på Karolinska Institutet, det vet vi, säger Eva Hellström Lindberg.
Det finns också en etisk aspekt på polisanmälan. Många människor har lämnat prover till forskningen.
– Det är viktigt för att vi ska kunna förklara för individer som lämnat forskningsmaterial vad som har hänt.
Karolinska institutet har nu gjort en polisanmälan på skadorna till en uppskattad summa på en halv miljard.
– Ja, precis. Vi har delat in det i vad har det kostat för oss att under decennier etablera det här materialet som nu gick förlorat. Och det är ungefär hälften av det skulle jag säga. Det andra är ju det potentiella värdet för framtiden. Och det är ju en uppskattad summa. Det tycker jag man ska vara försiktig med att nämna, säger Eva Hellström Lindberg,
Internt mejl: ”Fryskatastrofen”
I ett internt mejl, med rubriken ”Fryskatastrofen”, blir nu personalen uppmanad att fylla i information om prover, antal patienter och överenskommelser, med mera.
I mejlet uppmanas personalen också att inte skuldbelägga kollegor. Det står också att tre processer har startat som personalen kommer att bli underrättade och involverade i:
- Att förstå hur och varför katastrofen inträffade.
- Kortsiktig lösning genom att använda de biobanksystem vi har.
- Långsiktiga lösningar för biobank-systemet.
Personalen får även krisstöd från HR.
Det finns också en haveriutredning, där interna och externa parter är inblandade, som ska undersöka orsaken bakom haveriet, både gällande tekniken och organisationen.
Biomaterial och cellinjer förvaras i kryotankar. De behöver fyllas på var fjärde dag med flytande kväve för att kunna behålla temperaturen på −190 grader.
Historik av falsklarm
Det ska göras automatiskt, men under kvällen blev det inte någon påfyllning.
Ingen vet varför, men resultatet blev att temperaturen steg i 16 av 19 kryotankar, vilket förstörde materialet i dem.
– När kväveflödet upphörde den 22 december skulle ett automatiskt larm gå ut, både med e-post och sms, till registrerade ägare till material som finns i frysarna. Driftstörning i larmenheten ledde dock till att utskicken inte fungerade som de skulle, säger Elisabeth Raschperger, forskare och föreståndare för Neo, i ett utaland på KI:s hemsida.
Enligt Karolinska institutets hemsida ska det ha funnits en historia av falsklarm från frysar och kryotankar på Neo, delvis orsakade av för känslig inställning för när larm ska gå ut.
En genomgång av larmsystemet gjordes av larmleverantören. I november 2023 godkändes systemet för fortsatt drift.
Maria Eriksdotter, tidigare dekan vid KI Syd, säger att KI måste bygga upp ett samordnat och robust system så att detta aldrig händer igen.
– Vi måste också i ord och handling stötta våra kollegor som förlorat år av hårt arbete och omfattande och unika forskningsmaterial.
Drabbar det här patienter?
– Inte levande patienter här och nu. Men potentiellt är det framtidens patienter som skulle kunna fått hjälp. Vi forskar för människors hälsa, säger Eva Hellström Lindberg
Hur lång tid tror du att det tar att utreda det här?
– Det kommer att ta tid innan vi kan beskriva konsekvenserna. Det kommer att ta lång tid. Åtskilliga månader skulle jag tro, Eva Hellström Lindberg, professor och överläkare Karolinska institutet.