Längre skoldagar väntar de yngsta eleverna

Till nästa sommarlov är det tack och hej då till de timmar på skolschemat som eleven fått välja fritt. I stället för till exempel körsång eller basket blir det mer historia.

Och fler ändringar är på gång. För de yngsta eleverna väntar mer svenska och matte – och längre skoldagar.

– Om det här görs på rätt sätt kan det bli bra, säger Åsa Fahlén, ordförande i Sveriges Lärare.

Det handlar om grundskolans timplan, som anger hur mycket undervisning eleverna har rätt till i varje ämne. När en sjuåring börjar första klass har hen minst 6 890 timmar framför sig. Om timmarna skulle fördelas jämnt över de nio åren blir 21,5 timmar per skolvecka. Fast av givna skäl har lågstadieeleverna kortare arbetsdagar och tonåringarna längre.

Ett av de minsta utrymmena i timplanen har det som kallas elevens val. Det kan vara en viss sport, slöjd eller kanske körsång. Elevens val kan också vara ett nybörjarspråk.

”Användas bättre”

Men elevens val är alltså på väg bort. Från och med nästa läsår ska tiden till elevens val ”användas bättre”, har regeringen föreslagit. Det finns ämnen som är i stort behov av mer undervisningstid, samtidigt som kvaliteten på elevens val skiftar.

Vinnare är de samhällsorienterande ämnena (SO), och framför allt historia. De naturorienterande ämnena (NO) utökas i något lägre grad.

– På det stora hela tycker vi att förändringen är bra. Vi har sett att vissa ämnen behöver mer tid, medan många skolor inte använder tiden för elevens val på ett speciellt bra sätt. Det finns naturligtvis undantag, men på det stora hela är elevens val timmar som ligger och skvalpar, säger Åsa Fahlén.

”Kort tid i skolan”

Men en mycket större förändring än så är på gång. Regeringen vill att lågstadieelevernas skoldagar ska förlängas, och att den utökade tiden ska ägnas främst åt matte och svenska.

– Svenska skolbarn går förhållandevis kort tid i skolan och vi ser stora problem när det gäller framför allt läsning, skrivning och matematik, sade skolminister Lotta Edholm (L) till TT i december i fjol.

Skolverket ska om några veckor presentera förslag på hur utökningen kan göras. Klart är att eleverna ska gå upp i arbetstid med nästan 10 procent. Det innebär att eleverna går från minst cirka 17,5 timmars undervisning per skolvecka till lite mer än 19 timmar.

Allt påverkas

Men innan skoldagarna förlängs måste ett jättearbete göras ute på skolorna.

– Hela organisationen påverkas, allt från skolmåltider till skolskjutsar. Kanske påverkas modersmålsundervisningen, som ofta ligger i slutet av skoldagen. Och hur gör man om man inte kan rekrytera behöriga lärare? Det kan finnas väldigt starka motiv för timplaneförändringar, men det är inget man genomför över en natt, förklarar Anna Westerholm, Skolverkets chef för avdelningen för läroplaner.

Både hon och Åsa Fahlén understryker att kvantitet måste vara kopplat till kvalitet.

– Ska det läggas fler timmar behövs fler legitimerade lärare, med behörighet för läs-, skriv- och matematikinlärning. Det är också viktigt i sammanhanget att lärarna får tid för för- och efterarbete, säger Åsa Fahlén.

Rätta medicinen?

Anna Westerholm kan ännu inte gå in på vad Skolverket tänker föreslå regeringen, men påpekar att läsning är väldigt mycket i fokus.

– I den senaste Pirlsundersökningen (internationell kunskapsmätning, reds anm) såg vi ju att läsförmågan behöver förbättras, och mycket pekar på att fler timmar i svenskämnet kan påverka skolresultaten i stort, säger hon.

Rätta medicinen?

Hon konstaterar också att matematikämnet fått växa kraftigt sedan 2013.

– Matematik har varit så i fokus och fått många fler timmar men vi har ännu inte sett förbättringar. Här måste vi vara självkritiska och fråga oss om det är något annat som behövs, utöver fler timmar, säger Anna Westerholm.

TT: Kommer ni att föreslå fler timmar i andra ämnen också?

– Det är hemligt än så länge, men regeringen har givit oss frihet att göra en klok avvägning så att det blir en balanserad skoldag, säger Anna Westerholm.