Amerikanska troll väntas lägga sig i USA-val

Ryssland blandade sig i det senaste presidentvalet i USA – och kan göra det igen. Men med de inledande primärvalen runt hörnet tornar också andra hot upp sig. Som desinformation med inhemska avsändare.

Det är nu inte långt kvar till dess att primärvalssäsongen inleds i USA. Det största intresset riktas mot vilken person som Demokraterna kommer att vaska fram som sin kandidat, med uppgiften att ställa upp mot den sittande republikanske presidenten Donald Trump.

Valsäsongen inleds den 3 februari och liksom tidigare väntas sociala medier översvämmas av mängder med desinformation. Faktum är att "trollen" är i gång sedan länge.

– Desinformationsförsöken pågår redan. De flesta har varit av inhemskt ursprung, och inte utländskt, säger Paul Barrett, biträdande chef för Stern Center for Business and Human Rights vid New York University, till TT.

Ett exempel är uppdiktade anklagelser om sexuella övergrepp riktade mot Pete Buttigieg, en av dem som försöker bli Demokraternas presidentkandidat. En universitetsstudent har gått ut och i amerikanska medier berättat om hur han av konservativa aktivister lurats att falskeligen anklaga Buttigieg för våldtäkt.

Brett hot

Amerikanska underrättelsetjänster och den särskilda åklagaren Robert Mueller har slagit fast att en omfattande rysk desinformationskampanj genomfördes i samband med presidentvalet i USA 2016. Men det är inte den enda aktören som kan komma att vilja påverka resultatet när USA väljer president i november 2020.

Förutom Ryssland pekas Kina och Iran specifikt ut i ett uttalande från flera myndigheter i USA, däribland rikspolisen FBI och signalspaningsmyndigheten NSA.

– Det finns all anledning att oroa sig för att ryssarna kommer tillbaka och eventuellt får sällskap av iranierna. Jag är också oroad över desinformation som produceras i USA, särskilt innehåll som syftar till att kväva röstandet i afroamerikanska och latinamerikanska områden, säger Barrett.

Trump pekas ut

Inhemsk desinformation väntas enligt Barrett främst från den politiska högerkanten – men inte bara. Även mer vänstervridna konton kommer sannolikt att ägna sig åt att manipulera sanningen i sociala medier. Och medan obskyra sajter och konton delvis väntas som avsändare pekar Barrett också på vad han ser som ett problem från mer känt håll:

– President Donald Trump sprider kontinuerligt konspirationsteorier och andra falska uppgifter på Twitter. Han använder sociala medier för att sprida ogrundade påståenden om Joe Bidens och Ukrainas påstådda roll i valrörelsen 2016, säger han.

Det är anklagelser om att Trump försökt att komma åt sin politiske rival, demokraten Joe Biden, genom påtryckningar mot Ukraina som ligger till grund för riksrättsprocessen mot presidenten.

I mitten av december hade Trump under sin ämbetsperiod gjort över 15 400 "falska eller vilseledande" uttalanden, enligt en faktagranskning i The Washington Post.

Deepfakes

Barrett varnar för att i synnerhet manipulerade videoklipp skapade med artificiell intelligens, så kallade "deepfakes", kommer att bli ett större problem 2020 än tidigare. Ett exempel är de fejkade klipp som spreds i somras och som påstods visa demokraten och talmannen i USA:s representanthus Nancy Pelosi berusad.

I valet 2016 var sociala medieplattformar som Facebook och Twitter i stort sett omedvetna om problemet med desinformation, enligt Barrett. Han tror dock att företag såväl som myndigheter är bättre förberedda nu.

– Men det betyder inte att det är tillräckligt för att förhindra att en ny version av 2016 utspelar sig 2020, säger han.