Ungt blod ska ge ungdomen åter

helskärm

Forskare i USA har testat injicera ungt människoblod på äldre möss – med förbryllande effekter.

Nu ska försöket göras på människor.

– Det mänskliga blodet hade en positiv påverkan, säger en forskare till New Scientist.

Det låter som handlingen i en vampyrfilm. Men nästa månad ska en grupp med Alzheimers sjukdom få transfusioner med ungt blod. Förhoppningen är att blodet ska motverka demensen – och ge de gamla ungdomen åter, skriver TT.

Bakom det kliniska försöket ligger forskaren Tony Wyss-Coray och hans kollegor vid Stanford University i USA. Under flera år har de experimenterat med blodtransfusioner från unga friska möss till äldre lastgamla möss.

Möss fick människoblod

Efter flera upprepade försök visade det sig att de gamla mössen fick bättre minne och inlärningsförmåga av ungt blod. Dessutom noterades positiva effekter på hjärta och skelett.

Nu tror forskarna att ungt blod kan ha samma effekt på människor. Tony Wyss-Coray och hans team har nämligen testat att injicera ungt människoblod – i äldre möss. 

– Vi såg samma märkliga effekt. Det mänskliga blodet hade en positiv påverkan på alla de organ vi studerat hittills, säger han till New Scientist.

Enligt TT tror forskarna att det är en tillväxtfaktor GDF11 som ligger bakom effekterna. Nivåerna av GDF11, som finns hos både möss och människor, minskar ju äldre vi blir.

Blod från 30 unga

I oktober ska forskarna vid Stanford School of Medicine göra de första försöken på människor. Då kommer en grupp patienter som lider av Alzheimers att injiceras med blod från ett 30-tal unga personer.

– Effekten kanske är övergående, men om den så bara syns för en dag så visar det att konceptet fungerar, säger Tony Wyss-Coray.

Men Lars Fannfelt, professor och hjärnforskare vid Uppsala universitet är skeptisk.

– Jag tror absolut inte att det kommer fungera, det låter som konstig hypotes. Att blod från unga skulle påverka den kemiska processen i hjärnan låter märkligt, säger han och lägger till:

– Tillväxtfaktor GDF11 som forskarna hänvisar till finns i så låga mängder i blodet att det är svårt att tro att det ger effekt.

Om forskarna på Stanford School of Medicine kommer nå ett genombrott, återstår att se.