Så ska den upphittade käken åldersbestämmas

Johanna Rapp

Det finns flera frågetecken kring den mänskliga käken som hittades i en vik utanför Munkedal.

Efterlyst följde med till Rättsmedicinalverket när käken testades för åldersbestämning.

– Som tur är finns det tänder kvar som gör att vi enkelt kan utföra våra tester, säger Kanar Alkass, forskare och 14C-expert på Rättsmedicinalverket.

Solen ligger lågt och det glittrar i Saltkällefjorden vid Korsvik, utanför Munkedal. Det var här som fiskaren Emil hittade en käke, den 29 september i år. Att underkäken var mänsklig stod snabbt klart och polisen började söka av området i jakt på fler skelettdelar.

– Vi hittade inga andra mänskliga skelettdelar. Det fanns fler ben i området men benen kom från djur, säger Sten-Rune Timmersjö, chef för polisens enhet för grova brott i Fyrbodal.

Vem käken har tillhört och hur gammal den kan vara är fortfarande ett mysterium. Om den är nutida finns det ett stort antal försvunna personer i området Fyrbodal – varav man i ett antal fall misstänker att den försvunne personen kan ha utsatts för ett brott.

– Totalt har vi ungefär 40 personer som är borta varav ungefär hälften har ofullständiga personnummer, bland annat ensamkommande som har kommit hit och sedan försvunnit vidare. Sedan är det några som har åkt till Thailand eller Spanien och försvunnit iväg och så är det i fyra eller fem fall där vi misstänker brott, säger Timmersjö.

Kol ska avgöra åldern

Nu ska underkäken åldersbestämmas – och den har skickats med rekommenderad post till Rättsmedicinalverket i Stockholm, där den ska testas med en så kallad 14C-metod (kol14-metod).

– Med 14C kan man åldersbedöma oidentifierade avlidna genom att mäta kolhalten i till exempel tanden, säger Kanar Alkass, forskare och 14C-expert på Rättsmedicinalverket.

Metoden mäter hur mycket kol som finns i till exempel en tand eller skelettbit för att på det sättet kunna bestämma när den har bildats. Under alla provsprängningar av kärnvapen mellan 1955 och 1963 ökade mängden kol-14 i jordens atmosfär, för att sedan minska igen efter 1963 när man slutade. Det gör att forskarna kan utläsa när tänderna bildas i förhållande till provsprängningarna.

Krossar tanden – för att testa

Underkäken som hittades utanför Munkedal hade fyra tänder. Kanar Alkass har valt ut en hörntand, som hon drar ut och lägger i en påse hon märkt upp.

– Sedan går jag ner till labbet och putsar bort all smuts och karies för att bli av med all kontamination och sedan separerar jag kronan från roten, säger Kanar Alkass.

När hon sågat isär tanden i två delar får delarna torka över natten för att sedan pulveriseras och skickas till ett labb. Efter att svaren därifrån kommit kan man sedan göra uträkningarna kring tandens ålder.

– Det tar mellan en och tre veckor att få svar så att jag kan göra mina uträkningar kring tandens ålder.

Enligt Sten-Rune Timmersjö är det först när man fått svar på hur gammal käken kan vara som man beslutar om den ska DNA-testas eller inte.

– Om käken visar sig vara ”modern” ska vi försöka utvinna DNA från den och sedan jämföra med personerna i vårt område som är försvunna och om det inte skulle matcha går vi vidare ut i Sverige och sedan vidare ut i världen om det skulle behövas, säger Timmersjö.

Enligt en preliminär bedömning misstänker man dock att käken är gammal och att den under lång tid legat ute i naturen.

– Den såg nästan träaktig ut, den var lätt och tänderna var lite gulaktiga och saknade fyllningar. Det såg ut som att de tinats och frysts flera gånger så min bedömning är att den är gammal, säger Kanar Alkass.