Natos generalsekreterare Stoltenberg: ”Historiskt toppmöte”
Uppdaterad 2024-03-17 | Publicerad 2023-07-12
I dag presenterades resultatet av Nato toppmötets förhandlingar.
Det är ett historiskt dokument som G7 länderna presenterade i Vilnius under onsdagen.
– Deklarationen är den mest detaljerade och robusta försvarsplanen sedan kalla kriget, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Det är en gemensam deklaration till stöd för Ukraina som undertecknats av G7 länderna.
Många beslut har fattats av Natos medlemsländer de senaste två dagarna.
Ledarna för de rikaste ekonomierna, som inkluderar Storbritannien, USA, Japan, Kanada, Frankrike, Tyskland och Italien, skrev gemensamt ett säkerhetsavtal vid Nato-toppmötet i Vilnius på onsdagen.
Utökat stöd för Ukraina
Japans premiärminister Fumio Kishida inledde mötet orden "Vi välkomnar alla nya länder som vill stötta Ukraina" och yttrade G7 ländernas fortsatta stöd för Ukraina och kampen mot Rysslands aggression.
– Zelensky och jag har talat om förpliktelser vi kan göra i nuläget. Idag lanserar G7 staterna vår gemesamma deklaration för Ukrainas säkerhet, sade USA:s president Joe Biden.
G7-länderna har enats om att stå vid Ukrainas sida "så länge det behövs", samtidigt som de fastställt detaljerna för vad ett paket med nya säkerhetsåtgärder kommer att innebära.
– Ukraina står idag närmare Nato än någonsin. Det måste finnas trovärdiga arrangemang för Ukrainas säkerhet så att historien inte upprepar sig, sade Jens Stoltenberg.
Han menade även att Ukraina och Nato kommer att ha fler bilaterala möten och mötas som jämbördiga parter.
Internationellt samarbete
Nato utmanas enligt G7 staterna idag av en rad globala utmaningar.
Därför har det internationella samarbetet mellan Nato och icke Natostater utvidgats.
Utöver den ryska aggressionen fördömde G7 och Natos generalsekreterare även Pekings osäkerhet som samarbetspartner och Nordkoreas missiluppskjutningar.
– Dessa länders aktiviteter utgör ett hot mot den regionala och globala säkerheten, sade Jens Stoltenberg i Vilnius under onsdagen.
Pakten innebär framförallt starkare samarbete mellan Natomedlemmar och indopacifiska länder, som Australien, Japan och Sydkorea.
– Vad som händer i Asien spelar roll för Europa och vice versa, sade premiärminister Kishida.
Denna sorts samarbete är en av anledningarna till att säkerhetspakten lägger fokus vid maritim säkerhet, utöver klimat- och cybersäkerhet.
Erdogan: Tar Sveriges löften på allvar
Erdogan radade under eftermiddagen upp vad Sverige, Nato och Turkiet kommit överens om och yttrade sitt hopp om stärkt trilateralt samarbete.
– Sverige kommer att presentera en plan för att uppfylla de krav som har ställts på landet. Framför allt för att bekämpa terrorismen men även andra aspekter, sade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
Han nämnde under sitt tal bland annat satt Sverige kommer att stödja Turkiets EU-medlemsskapsprocess, ska förhindra koranbränningar, motverka exportförbud och aktivt jobba för att stärka den svensk-turkiska relationen utanför Nato.
– De ondskefulla attackerna mot vår heliga bok koranen var aldrig godkända av den svenska regeringen och det är något vi noterat. Vi förväntar oss att Sverige framöver inte komma tolerera hatbrott som förödmjukar och gör två miljarder muslimer världen över arga. I dag stämplade FN:s råd för mänskliga rättigheter i Geneve koranbränningar som ett religiöst hatbrott, sade Erdogan.
Under onsdagen hade FN:s råd för mänskliga rättigheter fördömt koranbränningar och titulerat dem som ”religiösa hatbrott”.
Det alla parter i Vilnius har varit eniga om under onsdagen är säkerhetsplanen och det starka samarbetet.
– Vi är starkare än någonsin, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.