Viker sig Trump för Erdogan?

USA:s utrikesminister Rex Tillerson med turkiske kollegan Mevlut Cavusoglu

Turkiet vill framför allt ha två saker när USA:s utrikesminister Rex Tillerson är på besök.

Den intressanta frågan är om Donald Trump tänker vika sig för president Erdogan.

Erdogan kom aldrig särskilt bra överens med Barack Obama. Därför hoppas han mycket på Donald Trump.

Ända sedan militärens kuppförsök i juli förra året har Erdogan med emfas hävdat att Fetullah Gülen, ledaren för den religiösa Gülenrörelsen, var den som låg bakom. Över ett halvår senare finns det fortfarande inga otvetydiga bevis för att så verkligen är fallet.

En slutsats som både den tyska underrättelsetjänsten och en brittisk parlamentkommitté dragit.

Många lutar istället åt att Erdogan försöker utnyttja kuppförsöket för att oskadliggöra Gülen som han tidigare arbetade ihop med men som han nu ser som en utmanare om makten.

Fetullah Gülen bor sedan två decennier i USA och Turkiet har begärt honom utlämnad. Under Obamas tid var det aldrig tal om någon utlämning men Trumpadministrationen verkar mer välvilligt inställd.

Massiv kritik

Men Trump riskerar i så fall massiv kritik för att han utlämnar en person som hotas av dödsstraff till ett land där rättsäkerheten är starkt ifrågasatt.

Nato-landet Turkiet har några hållhakar på USA. Trump är i stort behov av Erdogans hjälp i den fortsatta kampen att slutgiltigt krossa terrorgruppen Islamiska staten, IS. Turkiet låter redan USA använda turkiska flygbaser för sina attacker mot IS. Ett tillstånd man när som helst kan dra tillbaka.

Turkiet är också väldigt missnöjda med att USA i striderna mot IS allierat sig med de syriska kurdernas armé YPG. De betraktas av Turkiet som vapenbröder med de turkiska kurderna i PKK. En grupp som Erdogan betraktar som terrorister och som även terrorstämplats av USA och EU.

Blixtoffensiv

Turkiet fruktar att framgångar för YPG kommer att innebära att en kurdisk defacto stat permanentas i delar av Syrien som gränsar mot Turkiet, vilket skulle vara en stor uppmuntran för PKK och kan sluta i ett Storkurdistan.

Trumps problem är att utan de kurdiska soldaterna finns det inga marktrupper som visat sig effektiva i kampen mot IS. I Syrien är det kombinationen av kurdiska marktrupper och amerikanskt flygbombningar som gjort att IS tappat en avsevärd del av det territorium som man intog i en blixtoffensiv för snart tre år sedan.

Turkiet har dessutom varit en oberäknelig allierad i kampen mot IS. Periodvis har Turkiet verbalt varit en del av den USA-ledda alliansen men i handling hjälpt eller underlättat för IS på olika sätt eftersom man sett terrorgruppen som ett instrument för att bekämpa kurderna.

Ifrågasatt tajming

Från att ha drivit stenhårt att Assad måste bort har Turkiet nu bytt sida och arbetar istället med Ryssland för att få till en fred där Assad blir kvar vid makten.

Tajmingen i USA:s utrikesministers besök gör att det lätt kan tolkas som ett indirekt stöd från Donald Trump inför den viktiga folkomröstningen den 16 april då president Erdogan hoppas kunna tillskansa sig ännu mer makt och i praktiken bli något som liknar en diktator. Särskilt som Tillerson inte träffar någon från oppositionen under sitt besök och inte heller förväntas kritisera massgripanden eller stängning av regimkritiska medier.

Sedan kuppförsöket i somras har Erdogan genomfört utrensningar på en aldrig tidigare skådad nivå. Över 100 000 lärare och andra statsanställda har fått sparken. Över 30 000 har gripits misstänkta för inblandning i kuppförsöket.

Fängslad ledare

Oppositionspartiet HDP:s ledare Selahattin Demirtas sitter fängslad sedan slutet av förra året. Andra höga företrädare för partiet har dömts till fängelsestraff. Erdogan är i praktiken i färd med att slå sönder partiet bit för bit.

Medan Angela Merkel och vissa andra EU-ledare opponerat sig mot att Erdogan för Turkiet i mer auktoritär och anti-demokratisk riktning så har Donald Trump inte riktat någon kritik mot Erdogan utan tvärtom uttryckt förståelse för de kraftiga utrensningarna av Gülenanhängare.

Trump och Erdogan har mycket gemensamt när det gäller ledarstil. Båda pekar gärna med hela handen och gillar inte att bli ifrågasatta.

Nu återstår att se om Trump är beredd att gå Erdogan tillmötes.