Donald Trump bockar av vallöften

Foto: Susan Walsh/AP/TT
USA:s president Donald Trump i Vita huset.
Foto: Evan Vucci/AP/TT
USA:s president Donald Trump i Ovala kontoret i Vita huset.
Foto: Sebastian Scheiner/AP/TT
Ivanka Trump, rådgivare och dotter till USA:s president Donald Trump, vid invigningen av USA:s nya Israelambassad i Jerusalem.
NYHETER

På kort tid har USA:s president Donald Trump uppfyllt två av sina viktigaste vallöften: att backa ur Iranavtalet samt att flytta USA:s Israelambassad till Jerusalem. Agerandet går hem hos hans anhängare men är samtidigt tydliga exempel på att Vita husets politik blir mer kontroversiell.

Mejlen från Donald Trumps kampanjorganisation går inte att misstolka. Presidenten prisas som en person som gång på gång håller det han lovat, vilket – enligt kampanjen – är ett tydligt argument för att han bör väljas om 2020.

Huruvida det stämmer beror på vem man frågar. Donald Trumps anhängare i stort är supernöjda med det senaste årets skattesänkningar, tillsättningar av konservativa domare och mer restriktiva handelspolitik. Att deras president nu även uppfyllt två viktiga utrikespolitiska utfästelser bidrar till den goda stämningen.

Ge energi?

– Det här går hem hos hans väljarbas, men lockar sannolikt inga nya anhängare, konstaterar Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire.

– Många amerikaner skakar på huvudet när de ser Trumps familjemedlemmar skåla på den nya ambassaden i Jerusalem samtidigt som våldet rasar i Gaza.

Trumps åtgärder är bland annat tänkta att ge Republikanerna energi inför mellanårsvalen till kongressen i november. Men hans motståndare – både politiker och akademiker – är kritiska och pekar på att USA:s politik blir allt mer extrem, isolationistisk och konfliktorienterad. Och de synar argumentet att Trump uppfyllt många löften, bland annat genom att framhålla att han varken fått till någon infrastrukturreform eller den utlovade gränsmuren mot Mexiko.

– Om han verkligen ska framstå som en "doer" borde han satsa på gränsmuren. Den är den som den genomsnittlige amerikanen minns från hans valkampanj, säger Galdieri.

Ökar sakta

Med eller utan mur, Donald Trumps popularitet har ökat sakta de senaste fem månaderna och ligger nu på drygt 43 procent – Rysslandsutredningar och skandalböcker till trots. I republikanska läger applåderas detta, men Galdieri noterar att företrädaren Barack Obamas siffror var högre än så när hans parti Demokraterna förlorade majoriteten i representanthuset vid mellanårsvalet 2010.

– Med tanke på tillväxten och den låga arbetslösheten borde Trump egentligen ha ett stöd på en 55-60 procent. Men människors syn på honom är så fastmurad, förhållandevis få byter åsikt, säger han.

Denna polarisering beror dels på att Trump är en okonventionell politiker som väcker känslor och dels på att neokonservativa krafter nu har ett stort inflytande över Vita huset – bland annat i form av Trumps nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton och utrikesminister Mike Pompeo. Deras världsbild går bland annat ut på att USA ska dominera världen och visa sig berett att använda våld i kampen för liberala marknadsvärderingar, något som många amerikaner har åsikter om.

Ingen medelväg

De neokonservativa är inte kända som förkämpar för den "gyllene medelvägen", varken inrikes- eller utrikespolitiskt. Galdieri konstaterar att partiöverskridande lagförslag är något sällsynt i dagens USA, något som visade sig när skatteomläggningen med liten marginal klubbades igenom strax före jul.

– En annan skrivning, som exempelvis innehållit skattelättnader för barns hälsovård, hade kunnat få stöd av en 10-15 demokrater. Nu blev det mest fokus på skattesänkningar för höginkomsttagare, säger han.