Krisen i Ukraina på 60 sekunder
Uppdaterad 2014-04-26 | Publicerad 2014-02-28
Här är en tillbakablick av vad som hänt – och vad krisen bottnar i.
Kronologi: Krisen i Ukraina
2013
21 november: Ukraina avbryter samtal om ett avtal med EU och väljer närmare ekonomiskt samarbete med Ryssland. Protester utbryter, med krav på proeuropeiskt samarbete.
1 december: Hundratusentals demonstranter samlas på Självständighetstorget i Kiev.
11 december: Säkerhetsstyrkor avancerar mot demonstranter, men trycks tillbaka.
17 december: President Viktor Janukovytj reser till Moskva och får ett ekonomiskt stödavtal.
2014
19 januari: Tiotals skadas i drabbningar mellan polis och demonstranter sedan 200 000 trotsat demonstrationsförbud.
25 januari: Janukovytj inbjuder oppositionsledare att ingå i regering. De vägrar.
28 januari: Premiärminister Mykola Azarov avgår.
3 februari: EU, USA och Internationella valutafonden (IMF) överväger ekonomiskt stödpaket, men bara om Ukraina genomför politiska reformer.
7 februari: Janukovytj träffar Rysslands president Vladimir Putin vid OS-invigningen i Sotji.
16 februari: Demonstranter lämnar Kievs stadshus, som de ockuperat sedan 1 december. Dagen efter utlovas amnesti.
18 februari: Sammandrabbningar i Kiev med många dödsoffer – både civila och poliser. Säkerhetsstyrkor avancerar mot Självständighetstorget sedan en tidsfrist gått ut. 25 000 demonstranter är kvar på torget.
20 februari: Polisen öppnar eld mot demonstranter.
21 februari: Viktor Janukovytj pressas att utlysa nyval. Lämnar Kiev i helikopter. Sägs senare befinna sig i Charkiv, i östra Ukraina där han har sitt starkaste stöd. Kommer inte till planerade möten men stannar över natten i ett statligt residens. Spelar in video där han säger att han ännu är president och upprört fördömer övergångsledarna och kallar dem "banditer".
22 februari: Parlamentet beslutar att nyval ska hållas 25 maj och att Julia Tymosjenko ska släppas.
23 februari: Parlamentet utser Oleksandr Turchynov till interimspresident.
25 februari: Parlamentet efterlyser Janukovytj för inblandning i "massmord".
26 februari: Ryssland höjer beredskapen för sina styrkor i närheten av Ukraina.
27 februari: Beväpnade män tar över kontrollen över det regionala parlamentet och andra myndighetsbyggnader i Simferopol på Krim, där den ryska flaggan hissas. Parlamentet i Kiev utser Arsenij Jatsenjuk till ny premiärminister.
1 mars: Putin begär ryska överhuset om stöd för militärt ingripande i hela Ukraina, vilket han får.
2 mars: Ukraina kallar in sina militära reservstyrkor.
3 mars: FN-svensken Jan Eliasson skickades till Ukraina – för att förhindra krig. Ukrainas tillfällige premiärminister sa att han aldrig kommer att ge upp Krimhalvön. Ukraina hävdade även att Ryssland kränkt Ukrainskt luftrum.
Uppgifter cirkulerade i media om att den Ryska flottan ställt ett ultimatum att Ukraina ska ge upp – annars skulle de storma. Ryssland svarade dock senare på uppgifterna och förnekade att de ställt ett ultimatum.
4 mars: Svenska försvarsflyg flyttas till Gotland. USA och EU vill sätta press på Ryssland - med en enad västfront. Samtidigt går Putin med på ett möte med Nato om krisens spända läge.
5 mars: Uppgifter om att USA trappar upp med krigsfartyg i Svarta Havet och fler stridsflyg till Baltikum. Putin säger sig ha dragit tillbaka trupper från Krimhalvön, men experter vittnar om motsatsen.
6 mars: Ryska trupperna drar sig tillbaka från vissa baser på Krimhalvön. Beslut om omröstning om halvön ska tillhöra Ryssland eller Ukraina.
10 mars: Nato inleder spaningsflygningar över Polen och Rumänien för bidra till övervakningen av läget i Ukraina.
11 mars: Det regionala styret på Krim förklarar sig självständiga från Ukraina inför den stundande folkomröstning. Ukrainas parlament varnar att det regionala styret på Krim kan komma att upplösas om folkomröstning inte ställs in.
12 mars: En grupp med ryska militärer grips av den den ukrainska säkerhetstjänsten i Cherson-regionen – norr om Krim. Oroligheterna inför folkomröstningen ökar.
13 mars: Tysklands förbundskansler Angela Merkler går ut och varnar Ryssland för att de hotas "av massiva ekonomiska och politiska skador" om de inte ändrar kurs om Ukraina.
14 mars: USA försöker i ett sista möte få Ryssland att ändra sin offensiv mot Ukraina och se till att folkomröstningen aldrig äger rum – men det visar sig vara lönlöst.
15 mars: Dagen innan folkomröstningen. 10 000 personer protesterar i Moskva emot Rysslands agerande. Två personer dör i demonstrationer som äger rum i staden Charkiv i östra Ukraina
16 mars: Krimhalvön blir ryskt. 93 procent av väljarna på Krim röstar för att halvön ska tillhöra Ryssland. Samtidigt sluter Ryssland och Ukraina en vapenvila som ska hållas i fem dagar.
17 mars: Putin skriver under ett dekret som erkänner "Republiken Krim" som självständigt från Ukraina. Det är bara Ryssland som godkänt folkomröstningen på Krimhalvön. EU och USA agerar och sätter in sanktioner mot Putins närmaste män, som bland annat straffas med reseförbud.
18 mars: Omvärldens sanktioner mot Ryssland får kritik för att vara för mesiga. Putin och Ryssland hånar öppet sanktionerna. Första millitära dödsfallet när en ukrainsk soldat dör av ett rysk angrepp mot en militärbas på Krim.
20 mars: Tyskland motsätter sig att EU inför hårda handelssanktioner mot Ryssland och säger att de vill hålla dörren öppen för förhandlingar.
21 mars: Vladimir Putin skriver under avtalet som bekräftar att Krim annekterats av Ryssland. Samtidigt lägger EU till ytterliggare tolv namn som straffas av sanktioner
23 mars: Ryska trupper stormar den ukrainska flygbasen Belbek med pansarfordon och tar kontroll över basen. De tar även kontroll över den enda ukrainska ubåten på Krimhalvön och hissar den ryska flaggan.
24 mars: Ryska trupper fortsätter ta kontroll över millitärbaser på Krimhalvön. Ukrainska regeringen får nog och kräver att alla ukrainska soldater ska lämna Krim, eftersom deras liv är i fara.
25 mars: Barack Obama åker på turné till Europa för att diskutera krisen i Ukraina. Ett G7 möte hålls i Nederländerna där Ryssland inte är inbjudna. Obama kräver att Europa tar till hårdare sanktioner mot Ryssland. Storbritanniens premiärminister David Cameron håller med och säger att "Ryssland behöver EU, mer än EU behöver Ryssland."
27 mars: Den tidigare fängslade oppositionsledaren Julia Tymosjenko bekräftar att hon ställer upp i presidentvalet i Ukraina i maj. Ryssland tar samtidigt kontroll över hela Krim och USA varnar för att Putin planerar att invaderas även östra Ukraina.
28 mars: Amerikanska underrättelsetjänster rapporterar om att 50 000 ryska soldater står beredda vid den östra Ukrainska gränsen för att invadera. Obama och Putin möts i Ryssland för att hitta en lösning på konflikten.
29 mars: Ex-boxaren Vitalij Klytjko meddelar att han inte ställer upp i presidentvalet i Ukraina.
31 mars: Ryska militära trupper "drar sig gradvis tillbaka" från Ukrainas gränsområden, uppger en talesperson för Ukrainas försvarsdepartement.
1 april: Nato tillbakavisar uppgifterna om att ryska trupper drar sig tillbaka.
2 april: Nato säger upp samarbetet med Ryssland. Ryska UD anklagade Nato för kallakrigsretorik, samtidigt tar Nato till strängre åtgärder och planerar att stödja Ukraina med resurster.
3 april: USA skickar 175 marinkårssoldater till Rumänien för att stödja landets gränser. Ryssland chockhöjer gaspriset för Ukraina.
4 april: Ukrainas premiärminister varnar för att Ryssland är ute efter att skapa en ny Sovjetunion.
– Vi kommer aldrig att acceptera annekteringen av Krim. Det kommer att komma en dag när Ukraina åter tar kontroll över Krim, säger han i en intervju till Reuters.
5 april: Ryssland planerar att utfärda 2 miljoner ryska pass till invånarna på Krim. Ukrainas säkerhetstjänst griper 15 män som misstänks förberett ett väpnat uppror i Luganskprovinsen i landets östra delar.
6 april: Ett 50-tal demonstranter bryter sig igenom en polisspärr i den östukrainska staden Donetsk och stormar den största statliga byggnaden i staden och hissade den ryska flaggan. Även i Charkiv blir en regeringsbyggnad stormad.
7 april: Rysslands upptrappning kring Ukrainas östra gräns fortsätter. Proryska demonstranter har tagit över myndighetsbyggnader i städerna Charkiv, Lugansk och Donetsk, med krav om att områdena ska följa exemplet Krim. Obama hotar återigen Putin med hårdare sanktioner.
8 april: Okända separatister tar 60 personer gisslan i den ukrainska staden Lugansk. Ukrainas premiärminister får nog och hotar Putin med våld och sätter in en antiterrorstyrka mot de proryska grupper som ockuperade myndighetsbyggnader i Charkiv. Ryssland varnar för inbördeskrig.
9 april: Ukrainas premiärminister säger till Putin att konflikten i östra Ukraina måste lösas tills på fredag. Annars hotar han återigen med våld.
10 april: Putin verkar inte ta till sig hotet. Bilder från Nato visar ryska attackhelikoptrar, jaktflygplan, specialstyrkor och artilleriförband bara fem mil från Ukrainas gräns, vid staden Belgorod.
16 april: En lösning på konflikten tros ha nåtts. Efter möten i Geneve sägs Ukraina och Ryssland vara överens om att separatisterna ska lämna byggnaderna de ockuperar. Men separatisterna vägrar flytta på sig, och Ryssland gör inget åt saken.
17 april: Ukrainas regering tar till våld mot de proryska separatister som ockuperar flera myndighetsbyggnader i östra Ukraina. Tre proryska separatister dödas i samband med en skottlossning vid en ukrainsk militärbas i Mariupol i södra Ukraina.
18 april: Separatisterna verkar inte lyda den tidigare uppmaningen från Genèvemötet om att avbryta sina ockupationer i östra Ukraina. Ukraina meddelar att de trappar upp sin operation i länet Charkiv för att spärra av de delar som pro-ryska separatister kontrollerar från civilbefolkningen.
19 april: Polens försvarsminister säger att amerikanska markstyrkor kommer att sändas till Polen för att förstärka Natos närvaro. Anledningen är läget i grannlandet Ukraina.
21 april: USA:s vicepresident Joe Biden besöker Ukraina samtidigt som separatisterna vägrar släppa greppet om de ockuperade myndighetsbyggnaderna. Regeringen i Kiev påstår sig ha bildbevis för att ryska styrkor agerar i landets östra delar.
22 april: Den ukrainska lokalpolitikern Volodymyr Rybak från Turtjynovs parti Fosterlandet hittats död i närheten av separatistkontrollerade Slovjansk, och kroppen bär spår av tortyr. Ukrinas president Oleksandr Turtjynov reagerar och säger att offensiven mot proryska seperatister i landets östra delar kommer att öka.
23 april: Vladimir Putin förbjuder 4 miljoner statsanställda från att åka utomlands. Anledningen är att Ryssland tror att kommande sanktioner från EU och USA kommer att belägga dem med reseförbud.
24 april: Ukrainas soldater gör ännu ett försök att driva bort de proryska seperatister som ockuperar flera myndighetsbyggnader i östra Ukraina. Fem proryska separatister uppges ha dödats av ukrainska styrkor i staden Donetsk.
25 april: Ryssland svarar på gårdagens konflikt med att dra i gång en militärövning vid Ukrainas östra gräns. USA:s utrikesminister John Kerry svarar med att säga att Ryssland kommer att drabbas av ännu hårdare sanktioner, om de inte backar från gränsen.
25 april: En grupp observatörer från OSSE, däribland en svensk major, har förts bort av separatister i Ukraina. Observatörerna kallades i går för ”krigsfångar” och en ledare för separatisterna vill nu ha fångutveckling.
– Jag kan inte se något annat sätt för dem att bli fria, säger sade Denis Pusjilin enligt AFP.
(TT-AFP)
Fyra frågor om krisen
Vad handlar egentligen krisen i Ukraina om?
Här får du svar på de grundläggande frågorna.
Varför bråkar de?
I november förra året nobbade Ukraina EU och valde ett närmare ekonomiskt samarbete med Ryssland. Protester utbröt och hundratusentals demonstranter samlades på Självständighetstorget i Kiev. Den 22 februari avsätts den proryske presidenten Viktor Janukovytj och parlamentet utlyser nyval.
Regionala myndigheter på Krim avsatte den av Kiev tillsatte regionala premiärministern och installerade en prorysk ersättare som sedan dess bett Ryssland att ingripa för att bevara ordningen. Putin får stöd från överhuset för militärt ingripande i hela Ukraina. Samtidigt kallar Ukraina in alla sina militära reservförband.
Vad är speciellt med Krim?
Krim är en självstyrande republik inom Ukraina. Invånarna väljer sitt eget parlament. Presidenten och premiärministern utses i Kiev. Stödet för Ryssland är stort bland de 2,3 miljoner invånarna på halvön i Svarta Havet. Majoriteten av dem identifierar sig med Ryssland och de talar ryska.
I valet till Ukrainas parlament 2010 röstade majoriteten av invånarna för proryske ukrainske ex-presidenten Viktor Janukovytj.
Kan det bli ett tredje världskrig?
Ingen av de experter som Aftonbladet har pratat med tror att det här ens sprider sig till grannregionerna.
Varför gör inte omvärlden något?
Så här sa Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, till Aftonbladet:
– Det blir någon form av skarpa uttalanden, men inget mer. Väst kommer inte ta till militära medel. USA kommer absolut inte gå i krig mot Ryssland över Ukraina, EU har ingen militär makt att tala om, och i FN sitter Ryssland med veto i säkerhetsrådet. Det är ganska uddlöst.