Flygbolag flög ned hjälp till Jordanien

För en dryg månad sedan flög Norwegian ned ett plan fullastat med nödhjälp till Jordanien. Först nu börjar personalen smälta det de såg där.

"Den här resan kommer att följa mig resten av mitt liv".

Varje år anordnar flygbolaget Norwegian, i samarbete med Unicef, en hjälpresa till ett drabbat område.

I år gick den till flyktinglägret Zaatari i Jordanien. Där bor 80 000 människor, hälften av dem barn.

Det är nu en dryg månad sedan styrman Chadi Hana och kabinchef Rania Hido landade med sitt fullastade flygplan på jordansk mark.

– Vi hade med oss hjälp för 2 miljoner kronor, som de anställda och alla resenärer har bidragit med genom att skänka några slantar. Nödpaketen gick till skolorna som Unicef driver i området och innehöll allt från skolböcker till linjaler, pennor och block, säger Rania Hido.

”Det handlar om att överleva”

Precis som i en stad finns det flera skolor i lägret och i dem går runt 30 000 barn. Men alla barn som bor i lägret har inte möjlighet att gå i skolan. Vuxna syrier, som de flesta i lägret är, får inte arbeta i Jordanien men barnen kan få dispens för att familjen ska kunna få in lite pengar. Därför måste vissa barn jobba medan andra gifts bort för att familjerna ska kunna slå ihop sina små baracker och kunna bo lite bättre.

– Det handlar om att överleva och få mat på bordet. Lägret ligger mitt i öknen och de har stora problem med sanitära förhållanden, och vatten. Men ett av resans mål var även att försöka ingjuta lite hopp i barnen, att det finns en framtid bortom lägret, säger Rania Hido.

Kom själv till Sverige som flykting

Rania Hido vet vad hon pratar om. I mitten på 1970-talet flydde hon och hennes familj till Sverige från kriget i Libanon. Hennes pappa hade då åkt i förväg och när Rania, två år gammal, kom till Sverige hade han redan lyckats få en lägenhet och ett jobb.

– Det var helt andra omständigheter då, det är svårare för de som flyr från krig i dag. Men vad som verkligen slog mig i Jordanien är att vem som helst kan behöva fly.

”Hade kunnat vara jag”

Rania Hido berättar att många av de som bor i lägret inte är fattiga i grunden, som man kanske kan tro.

– Många hade det bra men när man flyr ett krig så lämnar man allt man har. Har man tur kanske man hinner sälja något och få in lite pengar. Och många vill ju återvända hem igen så snart det går.

Det är nu några veckor sedan hon flög hem från lägret men hon är övertygad om att resan kommer att finnas kvar hos henne länge.

– Den här resan kommer att följa mig resten av mitt liv. Det hade lika gärna kunnat vara jag som bodde där. Så jag är verkligen tacksam för allt vad Sverige har gjort för mig och det känns skönt att kunna ge lite tillbaka. Tillsammans är vi starka och kan göra skillnad, säger Rania Hido.