”Först skrattade vi - sen blev vi oroliga”

Uppdaterad 2015-10-27 | Publicerad 2015-10-18

Klassens kanottur slutade med en räddningsinsats. ”Bra att Gula båtarna ska hjälpa flyktingarna”.

De skulle paddla i Kalmarsund och titta på sälar.

Men klassens utflykt slutade med dramatik, när det blåste upp och en kanot kantrade.

– Utan sjöräddningen vet jag inte hur det gått för oss, säger Matilda Hjelmer, 15.

Vattnet skvalpar mot strandkanten vid Kalmarsund. Det har gått några veckor sedan kanotturen, som kunde ha slutat riktigt illa för niorna på Södermöreskolan. De har pratat mycket om händelsen.

– Nu börjar man kunna skämta om det, lite. Vi har skojat om att vi ska åka på klassresa och paddla, säger Hilma Ottosson, 15.

Hon var en av dem som hamnade i vattnet, när kanadensarna plötsligt mötte vinden och en av båtarna kantrade. Först kändes det inte särskilt allvarligt. Hilma och hennes två klasskompisar började simma mot land, en sträcka på ett par hundra meter.

– Det var mycket vågor. För varje simtag åkte jag lika mycket bakåt, kändes det som. I början var det inte så kallt, men efter en stund började jag frysa. När jag kom upp på land var det jättekallt, säger Hilma.

Hon hade tagit av sig skorna direkt när hon hamnade i vattnet, det tror hon hjälpte. Dessutom hade hon kantrat med en båt en gång tidigare, på en seglarskola.

– Jag tänkte bara ”jaha, nu hände det igen”. Jag höll mig lugn, säger hon.

Ida ringde 112

Ida Lagesson, 15, paddlade för första gången och hade sällskap av skolans kurator. De höll sig nära en av ungdomarna i vattnet, Rasmus, som började bli alltmer nerkyld.

– Han pratade mindre och mindre men sa att han hade svårt att simma och såg dåligt, säger Ida.

Då hoppade kuratorn i för att hjälpa till. Ida paddlade ensam mot land i den starka motvinden, samtidigt som hon ringde 112.

Det tog en halvtimme innan alla fyra i vattnet var i land. Klasskamraterna sprang i och drog upp Rasmus den sista biten.

– Det var verkligen teamwork, alla hjälptes åt, säger Ida.

Rasmus var rejält medtagen.

– Vi ställde frågor och han svarade på något helt annat och skakade i hela kroppen. Vi tog av de blöta kläderna och värmde honom med alla våra jackor, säger Matilda.

Skjutsade på vattenskoter

Under tiden letade Sjöräddningssällskapet efter ungdomarna, som hade svårt att berätta exakt var de var.

Stationsbefälet Anton Kock från Kalmarstationen var med.

– De var inte långt ifrån land, men vinden låg fel och kanadensare är inte byggda för sämre väder. När vi kom dit var ungdomarna på en ö och några var blöta och kalla, säger han.

De skjutsade några elever på vattenskoter medan andra kunde paddla tillbaka till land. Rasmus fick åka räddningshelikopter för kontroll på sjukhus.

Niorna tycker att det är bra att Sjöräddningssällskapet finns.

– De behövs verkligen. Utan dem och övrig räddningspersonal vet jag inte hur det hade gått för oss. Vi var ju fast där ute och Rasmus mådde inte alls bra, säger Matilda.

”Ett liv är ett liv”

De Gula båtarna är just nu på väg till Medelhavet. Sjöräddningssällskapet ska med hjälp av en insamling från allmänheten hjälpa sitt systersällskap i Grekland med två räddningsbåtar och personal.

Niorna har följt med i nyhetsrapporteringen kring flyktingkatastrofen och tycker att det bra att sjöräddarna hjälper till.

– Det är jättebra att Sverige är med och gör något. Det är nödvändigt, säger Ida.

– Om de kan rädda en enda så gör det skillnad. Ett liv är ett liv, säger Hilma.

Så kan du stödja Gula båtarna

Swish. Swisha valfritt belopp till nummer 123 114 7313. Mottagare: Gula Båtarna.

SMS. SMS:a BÅT100, BÅT200, BÅT300 eller BÅT500 till nummer 72600 för att skänka 100–500 kronor.

Bankgiro. Sätt in valfritt belopp på bankgiro 5037-0378

Gula båtarna är Sjöräddningssällskapets och medieföretaget Schibsteds projekt för att rädda liv på Medelhavet, med två räddningsbåtar och frivilliga sjöräddare.