Detaljen som missas i debatten: Var femte dömd har adhd

Uppdaterad 2021-07-29 | Publicerad 2020-01-15

  • Sedan 2015 har 58 tonåringar dömts i hovrätten för mord, medhjälp till mord eller mordförsök i Sverige.
  • Aftonbladet har i en unik granskning gått igenom samtliga domar och kartlagt de unga gärningsmännens bakgrund.
  • Vi har ställt oss frågan; vad ledde fram till dagen då de begick brotten?

Var femte tonåring som är dömd för mord eller mordförsök har adhd.

Det visar Aftonbladets granskning av 58 domar sedan 2015.

– Det är en riskfaktor om man inte får hjälp, men samhället saknar ofta struktur att hantera detta, säger Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri.

Med rätt hjälp och förutsättningar i livet är adhd oftast en hanterbar neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med god prognos. Vissa kallar den rent av en superkraft när energin kanaliseras åt rätt håll.

Men för den som växer upp i en redan utsatt miljö kan adhd vara en stor riskfaktor för att hamna i ett drogberoende och eller i kriminalitet.

Aftonbladets granskning av alla tonåringar som dömts för mord, mordförsök eller medhjälp till mord sedan 2015 visar att 20 procent har diagnosen adhd, att jämföra med omkring fem procent av hela befolkningen. Därtill finns flera misstänkta fall som aldrig har utretts.

– Jag är inte alls förvånad av detta, jag hade nog gissat att det var ännu fler, säger överläkaren i psykiatri Lotta Borg Skoglund, när vi presenterar siffran för henne.

En tonåring högg ihjäl en annan gymnasieelev på skolan. Gärningsmannen hade fler diagnoser, bland annat adhd.

Hon är en av landets främsta experter på adhd och arbetar bland annat med intagna inom kriminalvården. De personer hon möter vittnar ofta om en känsla av utanförskap och att vara annorlunda, en känsla de burit sedan barndomen.

– Adhd har mycket lite med intelligens att göra, men det innebär massa risker att misslyckas och det är mycket lätt att du får en stämpel redan i skolåldern som stökig och annorlunda utan att du själv förstår varför och vad du ska göra för att inte hamna i trubbel hela tiden.

Den stämpeln är nödvändig att tvätta bort så fort som möjligt för att den inte ska bli självuppfyllande, enligt Lotta Borg Skoglund. Och det går, om man får rätt stöd och hjälp från början, menar hon.

Lotta Borg Skoglund är en av landets främsta experter på adhd och arbetar bland annat med intagna inom kriminalvården

Svensk och internationell forskning visar att majoriteten av unga som har problem med droger även lider av en psykiatrisk samsjuklighet, enligt Lotta Borg Skoglund. Hon säger att det är tillstånd som ofta förblir dolda när fokus handlar om att hantera de sociala konsekvenserna av missbruk.

I flera av fallen Aftonbladet granskat har adhd-diagnosen kommit sent i tonåren. Då har skolgången redan blivit lidande och personerna har länge uppvisat ett riskbeteende som föranlett insatser från både socialtjänst och polis.

En tonåring högg ihjäl en annan gymnasieelev på skolan. Gärningsmannen hade fler diagnoser, bland annat adhd.

Kräver samma system – i hela landet

I andra fall har det funnits misstänkta diagnoser som aldrig har utretts, eller som dragit ut på tiden.

  • En man som dömdes för mordförsök som 19-åring berättar hur han fick sin diagnos som 17-åring. Han hann dock inte få medicinering innan han blev för gammal för BUP och flyttades till vuxenpsykiatrin. I stället fick han medicinering först när han dömdes till fängelse. Han beskriver det som att han nu för första gången i livet kan fokusera och vara närvarande i nuet.
  • En annan ung man påbörjade en adhd-utredning inom barn- och ungdomspsykiatrin, men utredningen blev inte klar innan han fyllde 18, därför fick han vänta på en ny utredning inom vuxenpsykiatrin. Under tiden mördade han en man med bajonett.

Lotta Borg Skoglund är kritisk till att samhället inte tar signalerna på psykiskt lidande och känslorna av utanförskap på tillräckligt stort allvar i tidig ålder. Ett problem är nedmonteringen och besparingarna inom elevhälsan anser hon och efterlyser ett nytt system för att säkerställa att ingen faller mellan stolarna.

– Det finns gott om eldsjälar och hjältar i skolan och fritidsverksamhet som gör enorma insatser, men preventivt arbete kan inte förlita sig på enskilda individer, det måste byggas upp ett bättre system som är lika över hela landet.

”Måste ske omedelbart”

Vikten av tidiga insatser betonas för att förebygga brottslighet bland unga, men Lotta Borg Skoglund tycker att orden har blivit lätt urvattnade. Tidiga insatser kan till och med vara skadliga om de är fel, anser hon, och om de inte är anpassade efter individens förmågor och behov.

– Det räcker inte att vi kastar på de här barnen insatser som de inte har någon nytta av. Det måste vara rätt åtgärder annars går bara tiden utan resultat och det ser vi väldigt mycket av, säger hon.

– Från socialtjänsten identifierar man problemen men har inte alltid tillgång till resurser från psykiatrin. Min tanke är att samverkan måste ske omedelbart. Psykiatrin borde kopplas in i samma stund som socialtjänsten. Då ökar chanserna till rätt riktade åtgärder.

Hon är dock noga med att inte måla ut socialtjänsten som bovar i dramat.

– De gör oerhört mycket gott och ofta allt de kan givet de förutsättningar de får att jobba med, men ska vi arbeta preventivt på riktigt måste vi samverka direkt.

PODD Reportern om granskningen Unga Mördare

I dagens Aftonbladet Daily pratar vi med Johanna Rapp som tillsammans med Erik Wiman ligger bakom Aftonbladets granskning av unga mördare.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen