Nya våldsamheter i Libanon inför premiärministerbeslut

Nivette Dawod

De regeringskritiska demonstranterna i Libanons huvudstad Beirut möttes i helgen av tårgas, gummikulor och vattenkanoner.

Över 100 personer ska ha skadats när de tidigare mestadels fredliga protesterna blev våldsamma.

Premiärminister Saad al-Hariri, som avgick efter protesterna, väntas sväras in på posten igen nu i veckan.

Två månader av regeringskritiska protester har förflutit i Libanon, mestadels under fredliga former.

Men i helgen blev det våldsamt.

Demonstranter utanför det libanesiska parlamentet i huvudstaden Beirut använde sig i går av bland annat fyrverkerier och ska ha kastat föremål mot polis och säkerhetsstyrkor, som i sin tur svarade med vattenkanoner, tårgas och gummibeklädda kulor.

20 personer fick köras till sjukhus med skador, och över 70 personer fick vård på demonstrationsplatserna i går, rapporterar nyhetsbyrån AP. En av de skadade ska vara nyhetsfotograf.

Natten mellan lördagen och söndagen ska över 130 personer ha fått lindriga skador, enligt Röda korset på plats.

Väntas sväras in igen

Anledningen till att helgen urartade i våld tros vara det kommande politiska beslutet, som av många ses som ett bakslag för protesterna.

Den sunnimuslimske premiärministern Saad al-Hariri, som avgick i oktober med anledning av just protesterna, väntas nämligen sväras in på posten igen.

– Jag kom tillbaka i dag för att pressa parlamentet att göra det rätta i morgon och välja en premiärminister som inte tillhör något av de politiska partierna. Om de inte väljer någon vi kan acceptera kommer vi att komma tillbaka till gatorna gång på gång, sa affärsmannen Chakib Abillamah, som demonstrerade i går, till AP.

Utnämningen av Hariri var då planerad till i kväll.

Men under måndagsförmiddagen kom beskedet att utnämningen skjuts upp.

President Michel Aouns kansli meddelade, enligt nyhetsbyrån Reuters, att man skjutit upp beslutet till på torsdag, efter att Saad al-Hariri själv bett om det.

Tredje högsta statsskulden

I ett telefonsamtal ska Hariri ha bett Aoun om mer tid att ”samråda i frågan om regeringsbildning”, uppger presidentkansliet i ett uttalande.

Hariri stöds av både västvärlden, Gulfstaterna, en del kristna anhängare och den Iranstödda shiamilisen Hizbollah, alla viktiga makthavare i den snåriga libanesiska politiken.

Han är sunnimuslim, något som krävs för premiärministerposten enligt Libanons konstitution, och har återkommande haft jobbet som premiärminister.

Under helgen kom uppgifter om att Hizbollah och shiamilisen Amals anhängare, som stödjer Hariri, hamnat i konflikter med demonstranter som kräver en helt ny regering, som inte har kopplingar till den svågerpolitik och korruption som de anser har försatt landet i den svåraste ekonomiska krisen sedan inbördeskrigets slut 1990.

Libanon har i dag den tredje högsta statsskulden i världen.

– Vi kommer inte att gå härifrån. Det är de som plundrat landet. Det är de som har försatt oss i det här. Vi kräver våra rättigheter, sa advokaten och demonstranten Nadine Farhat, 31, i söndags till Reuters.