”Finns människor som vill ta ut sin vrede mot Hagamannen”

Uppdaterad 2015-08-23 | Publicerad 2015-08-22

Hotbilden mot Hagamannen har funnits över hela landet sedan han blev villkorligt fri.

– Det finns människor som vill ta ut sin vrede mot honom, säger kriminologen Tage Alalehto på Umeå universitet.

Ansvaret för Niklas Lindgrens skydd är polisens – men vad man gjort är hemligt.

Tage Alalehto, kriminolog på Umeå universitet.

Börje Öhman är kommunikationschef på polisens Region nord och uppger att det i fall när högprofilerade brottslingar släpps ut villkorligt är polisens sak att ansvara för deras säkerhet.

– Vi gör naturligtvis en hot- och riskbedömning på den som har behov av det. Men vi kommenterar aldrig vad vi kommer fram till eller om någon person har någon form av skydd, säger Börje Öhman.

Risk för återfall

Han uppger att det vanligaste skyddet är en positionerad larmtelefon som är direktkopplad till polisens ledningscentral.

– Det finns hela skalan från goda råd som är det lägsta fram till det som statsministern har och det är livvakt. Där emellan finns ett spektrum.

Samtidigt finns en kontroll av den villkorligt frigivna - men det sköts av Kriminalvården.

Tage Alalehto, kriminolog på Umeå universitet ser en rad utmaningar för samhället när en högprofilerad brottsling blir frigiven som Hagamannen. Han säger att Niklas Lindgren också själv har ett ansvar.

– När det gäller hotbilden mot honom har han ett eget stort ansvar. Han måste hålla en kolossalt låg profil och jag är lite fundersam när det kommer till den saken. Han accepterade inte de restriktioner om att han inte fick röra sig i Umeåtrakten. Han har bara sett till sina egna rättigheter, säger Tage Alalehto.

Hotbilden förändras

Om hotbilden säger han:

– Det finns en hotbild mot honom och det finns människor som skulle vilja ha ett och annat och säga till honom. Framför allt eftersom han skapade så mycket oro under så lång tid. Det finns människor som kan vilja ta ut sin vrede mot honom, människor som är förbannade.

Börje Öhman vill inte kommentera misshandeln i Norrbotten i detalj men säger generellt att en hotbildsbedömning snabbt kan förändras drastiskt.

– Gör vi en bedömning som inte är rätt måste vi göra ett omtag och göra en ny bedömning. Hotbilden lever varje dag, varje minut, och kan ändras genom ett telefonsamtal eller en händelse. Den är inte gjuten i sten.