HON DÖMDES TILL DÖDEN

Kerstin Nilsson

Maken Jesse avrättades för två polismord – men familjen råkade bara vara på fel plats

Hon var 27 år när hon dömdes till döden för mord på två poliser.

Hennes son var 9 år, dottern bara tio månader.

Efter 17 år i fängelse släpptes hon. Hon var oskyldig.

Nu har Sonia ”Sunny” Jacobs, 60, skrivit en bok om sitt liv.

Hon kvittrar i telefonen från Wien i Österrike, där hon och hennes nuvarande make, Peter Pringle, även han oskyldigt dömd, befinner sig.

De är inbjudna som hedersgäster för att se operan ”Dead man walking”, om just dödsstraffet.

I dag är det nämligen den internationella dagen för avskaffandet av dödsstraffet, en dag som uppmärksammas för femte året.

Sunny Jacobs vet hur det är att befinna sig i dödens väntrum.

17 år i fängelse

Som ung amerikansk tvåbarnsmamma, hippie och vegetarian, greps hon, dömdes till döden och isolerades i en dödscell i fem år i väntan på avrättning – innan hennes straff omvandlades till livstid.

17 år satt hon oskyldigt dömd i fängelse innan hon fick en ny rättegång – och kunde vandra ut igen som en fri kvinna.

I går var det exakt 15 år sedan.

”Dörren stängdes bakom mig. Jag började skratta. Ja! Ja! Fri! Jag höll i det gröna papperet som sa att jag var ’fri’. Det var mitt pass, min livlina, min ’rätt’ att vara här.”

Så skriver Sunny Jacobs själv i boken ”Tid är allt jag har” som släpps på svenska i dag.

– Jag vill att boken ska berätta min historia så jag inte så ofta behöver gräva ned mig i de mest smärtsamma delarna av mitt liv, säger hon.

Inte bitter

I dag bor hon med sin nye make i ett hus vid havet i Connemara på västra Irland.

Hon arbetar som yogalärare – yogan var en av de saker som hjälpte henne i fängelset – och åker runt och föreläser och kämpar för avskaffandet av dödsstraffet.

Själv förlorade hon 17 år av sitt liv.

Men hon är, hur konstigt det kanske än kan låta, inte bitter. Tvärtom, hennes röst sprudlar av livsglädje och tacksamhet – över det liv hon har i dag.

– Det finns fortfarande mycket att få – om du slutar tänka på vad du förlorat. Och lär dig uppskatta det du kan få. Jag valde att läka och gå vidare, säger hon.

– Det svåraste var att hitta en plats för mig i en värld som hade fortsatt utan mig. Att komma underfund med vem jag var, i relation även till mina egna barn. Det var mycket svårt. Allting hade ändrats – och du måste förstå och acceptera att du inte kan få tillbaka det. Visst är jag arg och ledsen ibland, men jag låter det inte styra mitt liv – då skulle de verkligen ha vunnit.

Barnen i baksätet

Sunny Jacobs befann sig på fel plats vid fel tillfälle.

I baksätet på en grön Chevrolet Camaro på en rastplats i Florida, tillsammans med sina två barn, Eric, 9, och lilla Tina, bara 10 månader. I framsätet satt hennes älskade och Tinas pappa, Jesse Tafero, och en gammal bekant till honom från fängelset.

En stund senare befinner de sig allihopa på flykt i en stulen polisbil – och kvar på vägen ligger två polismän ihjälskjutna. De skulle bara göra en rutinkontroll.

Sunny och Jesse anklagas för mord på de två polismännen. Trots att polisen bara fann krutstänk på den andre mannen.

Han i sin tur gör en uppgörelse med åklagaren och pekar ut Sunny och Jesse som de skyldiga.

En lögn, ska det senare visa sig.

Men den dagen sanningen uppdagas är det redan för sent för Jesse Tafero.

Han avrättas i elektriska stolen tidigt på morgonen den 4 maj 1990 – två och ett halvt år innan Sunny ska friges.

Dog i elektriska stolen

Avrättningen blir mardrömslik. Den elektriska stolen, döpt till ”Old Sparky”, fungerar inte som den ska. Halvmeterhöga lågor flammar upp från hans huvud och rök kommer ut ur hans öron. Tre gånger är de tvungna att dra i spaken innan Jesse Tafero dör.

Inte heller Sunnys föräldrar får uppleva lyckan av att se sin dotter fri igen.

De dör i en flygkrasch 1986.

När Sunny vandrar ut ur domstolsbyggnaden den 9 oktober 1992 är både hennes älskade och hennes föräldrar döda. Hennes 9-årige son har vuxit upp, gift sig och fått en dotter.

Sunnys dotter, som hon ammade när hon greps, har växt upp utan sin mamma.

– Jag var en främling för henne, säger Sunny Jacobs.

Men hon och barnen hittade tillbaks till varandra med tiden.

I dag har hon tre barnbarn.

– Min dotter fick en son för några månader sedan. Han heter Jesse – efter morfar.