Sned könsfördelning på många skolor

I flera hundra skolor är det ena könet i överväldigande majoritet

helskärm

Det finns inte flickskolor eller pojkskolor i Sverige.

Men närapå. I flera hundra skolor är det ena könet i överväldigande majoritet, visar TT:s genomgång.

Både skollagen och läroplanerna säger att utbildningen ska främja jämställdhet. Läroplanerna talar också om att skolan ska motverka traditionella könsmönster, och bara härom veckan beslutade regeringen att förtydliga detta uppdrag. För grundskolan slås nu fast att undervisningen inte får delas upp utifrån könstillhörighet.

En jämn könsfördelning påverkar också elevresultaten. Forskning visar att pojkar – som generellt presterar något sämre än flickor – studiemässigt vinner på att ha flickor omkring sig. Enligt en nederländsk studie syns effekten redan vid fördelningen 60 procent tjejer och 40 procent killar.

– I den mån det är möjligt ska man ha blandade skolor och klasser. Absolut inte enkönat, och framför allt inte pojkskolor, summerar Inga Wernersson, senior professor vid Högskolan Väst och forskare i jämställdhet i undervisning.

Blir roligare

Förklaringen till flickornas positiva effekt är sannolikt att de generellt är lugnare och mer plikttrogna, fortsätter hon.

– Vid en övervikt av pojkar kan det däremot bli konkurrens om utrymmet.

Så vad vinner tjejerna på att ha killar omkring sig?

– Flickor vinner normalt sett inte prestationsmässigt på att gå i en blandad klass men de verkar tycka att det är roligare, säger Inga Wernersson.

helskärm

Fotboll och dans

Likafullt finns det 357 grundskolor i Sverige där 60 procent eller mer av eleverna i årskurs 1–9 utgörs av det ena könet. Av dessa har 38 skolor minst 70 procent av det ena könet.

I vissa fall är det lätt att förstå att balansen i antal tjejer och killar är svår att hålla. Skolor i glesbygd kan inte samla andra än de barn som bor i trakten.

Men TT:s genomgång visar att flertalet skolor med ojämn könsbalans ligger i tätbefolkade områden. Flera av dem har en idrottsinriktning med betoning på bollsporter, och har en kraftig övervikt av killar. Andra är inriktade på kultur/dans/musik. Exempelvis har Medborgarskolan Stockholmsregionen tre Kulturamaskolor med totalt närmare 1 100 elever. Nästan 80 procent är flickor.

– Vår största profil är musikalinriktning och det är fler flickor som söker den, helt enkelt, säger skolchef Helena Tydén.

Manliga förebilder i marknadsföringen har inte haft effekt.

– Sannolikt skulle vi behöva bredda verksamheten med exempelvis en idrottsinriktning för att nå en jämnare könsfördelning. Men det har vi tyvärr inte lokaler för, säger Helena Tydén.

Inga killar alls

Majoriteten av grundskolorna har trots allt en jämn könsfördelning. Men i gymnasieskolan är den skeva könsbalansen mer regel än undantag. Två av tre gymnasieskolor (820 stycken) har 60 procent eller mer av det ena könet. I 449 av dessa utgör det ena könet minst 70 procent. En handfull små, profilerade gymnasieskolor har 100 procent kvinnliga elever.

Statistiken återspeglar framför allt de "vanliga" gymnasieskolornas programutbud – och elevernas i hög grad könsbundna val. En skola med stor dominans killar har sannolikt program som teknik, el, bygg eller fordon. Den skola som erbjuder det estetiska programmet, samhällsvetenskap, vård och omsorg, hantverk (inriktning frisör eller florist) eller naturbruk (inriktning djur/hästar) får sannolikt en övervikt av kvinnliga elever.

Bättre diskussioner

Bäckadalsgymnasiet i Jönköping har en stor majoritet killar. På en av dess enheter utgör tjejerna 3 procent – lägst i landet. Men det kommer att bli ändring på det, enligt Marie Protiwa, chef för utbildnings- och arbetsmarknadsavdelningen i Jönköpings kommun. Från att ha varit hårt profilerad på yrkesprogram som bygg, el och fordon ska Bäckadalsgymnasiet om ett par år utökas med högskoleförberedande program. Därmed ökar också andelen tjejer.

– Vår förhoppning är att få en större blandning av elever, och framför allt en blandning av pojkar och flickor. Rent övergripande mår alla arbetsplatser bra av en blandning. Diskussioner och synsätt mår bra av det, säger Marie Protiwa och tillägger att skolan ensam inte kan påverka traditionella studie- och yrkesval.

Gymnasieminister Anna Ekström (S) är inne på samma linje och efterlyser mer engagemang från framtida arbetsgivare.

– Jag skulle vilja se snabbare förändringar, men detta är strukturer som tar tid att förändra. Den viktigaste åtgärd jag kan bidra med är att studie- och yrkesvägledningen blir så effektiv och bra som möjligt. Men de som sitter på nyckeln i frågan är arbetsgivarna, som måste visa ett mycket större intresse för att locka båda könen till de yrken som utbildningarna leder fram till, säger hon.

Fakta: Grundskolan

Grundskolor med mest obalans i könsfördelningen, läsåret 2017/18. Föregående läsårs fördelning inom parentes.

Statistiken omfattar 4 659 grundskolor, 96 procent av samtliga. Resterande grundskolor är mycket små och saknar uppgift om könsfördelning.

Källa: Skolverket

Fakta: Gymnasieskolan

Gymnasieskolor med mest obalans i könsfördelning, läsåret 2017/18. Föregående läsårs fördelning inom parentes.

Observera att stora gymnasieskolor ofta är uppdelade i flera enheter. Varje enhet har en egen rektor och inte sällan egna lokaler. Det är per enhet som elevstatistiken presenteras.

Statistiken omfattar 91 procent av samtliga gymnasieskolor. Resterande gymnasieskolor, varav många är mycket små, saknar uppgift om könsfördelning.

Källa: Skolverket

Fakta: Jämnast på ekonomiprogrammet

Fördelningen tjejer/killar på de olika gymnasieprogrammen detta läsår. Programmen sorterade efter storlek (antal elever).

Källa: Skolverket