Experterna: Trump kan lösa konflikten Israel-Palestina

Donald Trump kan vara positiv för fredprocessen, tror två av forskarna som Aftonbladet talat med. (Bilden är ett montage)
Donald Trump kan vara positiv för fredprocessen, tror två av forskarna som Aftonbladet talat med. (Bilden är ett montage)
NYHETER

När kommer Israel-Palestina-konflikten att lösas?

Vi har frågat tre experter – som pekar på ett oväntat hopp:

Donald Trump.

– Han är en ledare som skulle kunna tänka sig att göra lite crazy grejer som vi inte sett tidigare, säger Anders Persson vid Lunds universitet.

PANELEN:

▪▪ Björn Brenner, Mellanösternforskare vid Försvarshögskolan, med särskilt fokus på Israel och Palestina. Har bland annat skrivit boken ”Gaza under Hamas”.

▪▪ Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, har forskat om Israel-Palestina-konflikten.

▪▪ Anders Persson, statsvetare och Mellanösternforskare vid Lunds universitet.

Björn Brenner, Försvarshögskolan, Isabell Schierenbeck, Göteborgs universitet och Anders Persson, Lunds universitet.
Foto: Rickard Kilström, Johan Wingborg
Björn Brenner, Försvarshögskolan, Isabell Schierenbeck, Göteborgs universitet och Anders Persson, Lunds universitet.

När blir det varaktig fred mellan Israel och Palestina?

Björn Brenner: När parterna kan komma överens. Svaret är inte aldrig – det kommer att bli en varaktig fred. Man kan komma överens om en minsta gemensam nämnare, utan att behöva vara bästa kompisar.
Isabell Schierenbeck: Det ser jag inte i någon nära framtid. Ända sedan 1990-talet, när det ändå fanns något hopp om försoning och stöd för fredsprocessen, så har det bara blivit sämre. Väger man in arabiska våren och utvecklingen i Syrien, så vet man att regional obalans inte gynnar någon form av förhandlingar. Osäkerheten blir större, då försöker man ur israeliskt perspektiv sitta still i båten.

Jag tror att Trump kan vara tuffare mot båda parter

Anders Persson: Vi förefaller röra oss bort från en tvåstatslösning, mot en osäker framtid. Det är kopplat till andra trender i världen, osäkerheten som Trump fört med sig och att EU:s ställning är skakig. De flesta tolkar det negativt, men man kan också se det positivt, att det öppnar upp för nytt tänkande och möjligheter. Ronald Reagan ansågs också vara galen och lite av en idiot, men han var den typen av personlighet som kunde få slut på kalla kriget. Trump är en ledare som skulle kunna tänka sig att göra lite crazy grejer som vi inte sett tidigare, det är möjligt att det kan få med sig positiva förändringar.

Jag tror att Trump kan vara tuffare mot båda parter, och tvinga sin vilja på båda två. Han har också ett helt överdrivet sjukt ego, det är möjligt att han vill lösa konflikten för att dra ära åt sig själv. Det luriga är att hans uttalanden är extremt optimistiska – ”Vi ska lösa det här” – men det är väldigt lite substans. Obama sa precis likadant, men han var aldrig beredd att sätta in resurserna som krävs.

Vad är det största hindret för fred?

Björn Brenner: Det ena är de extrema krafterna på båda sidor. Så fort folken börjar närma sig varandra, ställer extremisterna på båda sidor till med bråk för att det inte ska bli någon lösning. Därför är det intressant att en av de mest extremistiska palestinska organisationerna, Hamas, nu har sagt att de ändå kan tänka sig en begränsad palestinsk stat.

Det andra är tidsfaktorn. Konflikten har pågått så länge och så många oförätter är gjorda på båda sidor, så alla kan hitta något som rättfärdigar hatet för och konflikten med den andre.

Så fort folken börjar närma sig varandra, ställer extremisterna på båda sidor till med bråk

Isabell Schierenbeck: Det internationella samfundets fokus har flyttats från Israel-Palestina till andra konflikter. Det är avgörande att det finns både påtryckningar och stöd från det internationella samfundet och där är det tydligt att det varit minimalt intresse under ganska lång tid. Jag tror inte att det kommer tillbaka med den nya amerikanska ledningen och jag tror inte Putin är intresserad, han är fokuserad på Syrien. Utvecklingen i Egypten under Sisi har också inneburit att de styrande i Israel och Egypten driver en delvis liknande säkerhetspolitik avseende Sinai och Gaza.
Anders Persson: Helt klart bosättningarna, eftersom de är redskapet som används för att ta över palestinsk mark. Och ju mer mark de tar i anspråk, desto mindre finns kvar till en framtida palestinsk stat. På den palestinska sidan är det oviljan att erkänna Israel, som är väldigt stark. Det gäller i alla folklager, i Israels grannländer och även i diasporan. Det tredje är att båda sidor gått från att vara väldigt nationalistiska, till väldigt religiösa. Och vi forskare menar att konflikter som får en religiös prägel ofta blir svårare att lösa än nationalistiska konflikter.

En löpare i Palestinas maraton passerar förbi den israeliska muren i Betlehem på Västbanken, 1 april 2016.
Foto: Nasser Nasser / AP TT NYHETSBYRÅN
En löpare i Palestinas maraton passerar förbi den israeliska muren i Betlehem på Västbanken, 1 april 2016.

Vad är Israels långsiktiga mål med den politik som förs nu?

Björn Brenner: De försöker fördröja en lösning för att få så bra villkor som möjligt när de väl blir tvingade till förhandlingsbordet. Israel är den starkare parten och kan fortsätta utveckla sin stat, de skadas inte speciellt mycket av att vänta. Men till slut kommer de att bli pressade av omvärlden till att förhandla. Det är möjligt att vi redan hamnat i den situationen med Trump. Han kommer in utifrån och förstår ingenting: ”Vad är problemet här egentligen? Ni måste lösa det här, och klarar ni inte av det själva får vi utöva tryck så att ni gör det.” Det är inte omöjligt att Trump kan vara en positiv kraft.

Nu är det så extremt uppgivet ... Förtroendet för varandra är fullständigt raserat.

Isabell Schierenbeck: Deras mål är att behålla status quo. Säkra gränserna, minimera antalet missiler från Libanon och Gaza och hålla Syrienkonflikten utanför Israels gränser. Sen finns det enskilda partier som driver frågor om ett Stor-Israel och att annektera områden på Västbanken. Högern har fått en allt mer framträdande roll. I regeringen nu så har vi Likud, som inte är det mest extrema partiet idag, nationalreligiösa partier har blivit allt mer högerextrema och ett antal mittenpartier som också rört sig högerut. Inrikespolitiskt ser man hur Netanyahu försöker hålla de högerextrema i schack och samtidigt behålla Likuds position: att man inte är intresserad av att förhandla om något.

Utvecklingen har varit så dålig de senaste åren. Om man pratar med människor i Israel är det få som ser någon möjlighet till någon annan utveckling. På 1990-talet fanns ändå visioner och nya tankar, nu är det så extremt uppgivet, och ingen kan se hur en vändning skulle se ut. Det går igen på båda sidorna. Förtroendet för varandra är fullständigt raserat.
Anders Persson: Jag tror att de är ute efter att vinna genom att försvaga den palestinska myndigheten så mycket att de kan påtvinga dem en lösning som är sämre än den som till exempel Sverige och det internationella samfundet vill ha. Om Västbanken är 100 procent, kommer de att erbjuda någonstans mellan 60 och 90 procent, och behålla de bästa bitarna själva. De plockar russinen ur kakan, och det är inga små russin.

FAKTA

Personer och organisationer

Donald Trump: USA:s president.

Mahmoud Abbas: President för den palestinska myndigheten.

Benjamin Netanyahu: Israels premiärminister och partiledare för högerpartiet Likud.

Hamas: Bildades i samband med palestinska intifadan 1987 och blev senare också ett politiskt parti. Styr sedan 2006 Gazaremsan, då Hamas överraskande vann en storseger i valet till det palestinska parlamentet.

Fatah: Ett parti inom den palestinska befrielserörelsen, och det största partiet inom paraplyorganisationen PLO (Palestine Liberation Organization). Startades i slutet av 1950-talet av bland andra Yassir Arafat och kontrollerar idag de palestinska områdena på Västbanken.

USA:s president Donald Trump och presideten för den palestinska myndigheten, Mahmoud Abbas, möts i Vita huset i Washington, den 3 maj 2017.
Foto: MANDEL NGAN / AFP
USA:s president Donald Trump och presideten för den palestinska myndigheten, Mahmoud Abbas, möts i Vita huset i Washington, den 3 maj 2017.

Vad måste Israel göra för att få en varaktig fred?

Björn Brenner: Man behöver inse att man har ett särskilt ansvar att ta tillvara även palestiniernas intressen, inte bara sina egna. Det är ett ansvar man inte tänker så mycket på idag, man ser mest palestinierna som ett besvär.
Isabell Schierenbeck: Det måste till en ny form av regeringsbildning, vilket inte är omöjligt. Det varierar rejält mellan valen, det krävs inte så mycket för att ett nytt parti eller en ny koalition av gamla partier ska få ett starkt stöd. Det måste inte vara en regering utan Likud, men den nuvarande regeringen är en av de mest högerextrema som Israel någonsin haft, om inte den mest högerextrema.
Anders Persson: Israel kontrollerar territorierna. De har trumf på hand. Israel är mycket, mycket starkare och kan försöka forma en framtida fred som passar deras intressen, men är den för orättvis vill kanske palestinierna inte vara med på den.

Det finns så många otroligt spännande och väl uppkopplade personer i en yngre generation ledare

Vad måste palestinierna göra för att få en varaktig fred?

Björn Brenner: Ena sig internt. De är helt splittrade. Det ledarskap som finns har heller inget stöd hos befolkningen, de är inte demokratiskt förankrade. Det finns både en jättespricka mellan partierna och en spricka mellan partierna och folket. Det är inte sannolikt att de kan enas, det man ser nu är ett sorts sammanbrott av de befintliga partierna. Kanske uppstår någon ny enhet från folkligt håll.
Isabell Schierenbeck: Helt avgörande är att Hamas och Fatah börjar samarbeta, att splittringen löser sig. Den interna maktkampen blir så tydlig när till exempel Abbas och Trumps möts, hur de spelar ut varandra i förhållande till både regionala aktörer och den amerikanska administrationen. Palestinierna är svaga som det är, de är den svaga parten och har alltid varit det. Det är helt avgörande att rivaliteten upphör. Det finns en ledarskapsbrist på Fatahs sida. Det finns så många otroligt spännande och väl uppkopplade personer i en yngre generation ledare som skulle kunna ha en helt annan legitimitet att dels förhandla och närma sig Hamas, men också internt inom PLO och Fatah. Det gamla gardet av Arafats närmaste har förlorat legitimitet, och det började redan under Arafats senare år.
Anders Persson: En grej de gjort är att investera i en god relation med Trump. De lägger alla sina kort just nu på att Trump ska fixa något, och gör han inte det har man ingen backup-strategi. När han svors in ignorerade han palestinierna helt, men nu har de kommit in i rampljuset igen. Det är en viktig diplomatisk seger för Abbas, han har spelat sina diplomatiska kort väldigt väl. Men palestinierna är svagare än de någonsin varit, splittrade både rent fysiskt mellan Gaza och Västbanken och i två politiska grupper, som inte är demokratiskt valda och har tveksamt folkligt stöd. De har ingen enad nationell röst.