Regeringens krisdrag i coronavirusets spår

Uppdaterad 2020-03-05 | Publicerad 2020-03-04

Kortare arbetstid och sänkt lön under en begränsad tid till följd av coronavirusets spridning.

Inom kort går regeringen fram med ny lagstiftning om korttidsarbete för att undvika ett liknande kaos som under finanskrisen 2008.

Målet är att ge stöd till fack och arbetsgivare i drabbade branscher – för att hindra massuppsägningar.

Spridningen av coronaviruset hotar inte bara människor utan även ekonomin på många håll i världen. Med stängda gränser och inställd export drabbas många företag och i förlängningen arbetstillfällen även i Sverige, framför allt inom industrin.

Notan ska delas

Under en period har diskussioner förts om att lagen kring korttidsarbete måste förändras. Det innebär att arbetstiden och lönen under en tid sänks för den anställda, i stället för att hen sägs upp. Lönen sänks inte lika mycket som arbetstiden.

Om fack och arbetsgivare är överens går staten in med stöd.

Finansminister Magdalena Andersson vill inte att människor ska behöva förlora sina jobb.

Tanken är att notan ska delas av staten, företagen och den anställda.

Inom kort går regeringen, och samarbetspartierna C och L, fram med ett utvidgat lagförslag. Det meddelar företrädare för de fyra partierna i en debattartikel i Aftonbladet, bland dem finansminister Magdalena Andersson (S).

”Behovet av den här lagstiftningen är tydligt och arbetet har pågått en längre tid med att utvidga systemet för korttidsarbete. Utbrottet av det nya coronaviruset visar tydligt att produktion och jobb i Sverige påverkas av störningar i omvärlden”, skriver de.

På en presskonferens utvecklade finansministern senare att det handlar om att rädda jobb i Sverige.

– Regeringen stärker nu tryggheten för svenska arbetstagare vid omfattande störningar på grund av omvärldshändelser. Med möjligheten till korttidsarbete slipper personal bli uppsagd och företagen kan snabbt komma igång igen när läget vänder

– Det är väldigt efterfrågat från fack och arbetsgivare.

Gjorde krisavtal

Under finanskrisen 2008 fanns inget liknande system i Sverige. Många kritiker menade att det gjorde att onödigt många människor förlorade sina jobb, framför allt inom industrin.

Däremot gjordes krisavtal mellan parterna i vissa branscher.

Efter finanskrisen kom lagstiftning på plats i Sverige, som handlade om att anställda går ned i tid och lön vid en global ekonomisk kris. Men systemet är inte konstruerat för en liknande kris som spridningen av coronaviruset, som inte slår lika brett utan drabbar enskilda branscher och företag.

Magdalena Andersson säger att den svenska tillväxten kommer att bli något lägre än den blivit om coronaviruset inte spridits.

Snart på plats

Det förslag regeringen går fram med är tänkt att träda i kraft den 1 augusti i år, men man hoppas kunna göra det så tidigt som möjligt.

Företrädare för Unionen, IF Metall och TCO har alla sagt att beskedet från regeringen är välkommet. Även Svenskt Näringsliv är positiva.

– Vi tycker det är jättebra, vi välkomnar att regeringen nu äntligen säger att man tänker sätta det här förslaget på plats, säger organisationens vice vd Mattias Dahl.

Han är dock kritisk till att systemet inte redan finns på plats.

– Vi har tappat alldeles för mycket tid. Tyvärr har vi en situation där det vore väldigt bra om det här förslaget vore på plats. 1 augusti är alldeles för sent, vi behöver det här på plats nu.

PODD Därför skapar coronaviruset panik

I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om paniken kring coronaviruset och hur man kan hantera sin rädsla för att smittas av coronaviruset. Gäster är Martin Schori och Kata Nylén.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen