Modernare ordningsvakter ska avlasta polisen

Erika Nekham/TT

Owe Nilsson/TT

Uppdaterad 2019-11-26 | Publicerad 2019-11-20

Inrikesminister Mikael Damberg (S) vill se över det 40 år gamla regelverket för ordningsvakter från grunden.

Ordningsvakter borde kunna avlasta polisen mer och deras i dag två veckor långa utbildning behöver förlängas och anpassas till dagens problematik.

Det anser regeringen, som tillsätter en utredning som ska ta fram förslag på nya regler.

– Ordningsvakter är viktiga och bidrar till trygghet runt om i Sverige, men regelverket är föråldrat, nästan 40 år gammalt, och nu är det dags att ta ett helhetsgrepp, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

Det regelverk som styr ordningsvakternas verksamhet trädde i kraft 1981 och nu har regeringen gett Agneta Bäcklund, ledamot av Högsta domstolen, i uppdrag att se över det. Utredningen är en av punkterna i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet, och ska vara klar i maj 2021.

Utredaren ska se över för vilka ändamål och på vilka platser ordningsvakter ska kunna användas, liksom vilka befogenheter de ska ha. En annan viktig fråga är vilken utbildning ordningsvakterna ska ha – i dag är den två veckor lång och det är otillräckligt, enligt Damberg.

– I dag är det mer komplext att vara ordningsvakt än för 40 år sedan, och då måste utbildningen hänga med i den utvecklingen.

Frigöra resurser

Regeringen vill också att vakterna ska kunna avlasta poliserna mer.

– Finns det arbetsuppgifter som polisen har i dag som ordningsvakter i stället skulle kunna göra, då frigör vi polisiära resurser, säger Mikael Damberg, som dock poängterar att vakterna inte ska ersätta poliser:

– Ansvaret för ordning och säkerhet i Sverige ligger på Polismyndigheten och ska ligga kvar där. Däremot gör ordningsvakter ett viktigt jobb och vi måste få ett regelverk som gör att vi kan använda dem på det sätt man vill använda det, och att samarbetet med polisen fungerar.

Han är skeptisk till ett moderat förslag om att inom Polismyndigheten anställa flera tusen ordningsvakter i väntan på att fler poliser utbildas och kommer ut i tjänst. Det riskerar att skapa ett A- och B-lag bland poliserna, hävdar Damberg.

– Den största risken med det är att polisernas löner och villkor riskerar att bromsas eller gå nedåt i det läge där vi behöver en attraktiv poliskår.

Våld och tvång

Joakim Berndtsson är universitetslektor vid Göteborgs universitet, och har bland annat forskat om myndigheters användande av privata säkerhetsbolag. Det är ett globalt fenomen att mängden icke-statliga aktörer som håller på med polis- eller säkerhetsarbete ökar, enligt honom.

Att se över den åldrade lagen om ordningsvakter är bra enligt Berndtsson, men han saknar en mer principiell diskussion:

– Jag tycker det handlar om vem som ska få använda våld och tvång i det allmännas tjänst, hur de här instanserna ska underställas demokratisk insyn och kontroll. Frågan är också hur medborgarna ska veta vilka olika befogenheter grupper eller individer har som är förordnade som ordningsvakter eller väktare, i jämförelse med polis.

Att öka den uniformerade personalen i samhället skulle kunna ha effekter på det trygghetsskapande arbetet. Men han ser också en risk för negativa konsekvenser om kontrollen över ordningsvakterna inte är tillräcklig.

– Har man inte samtidigt sett till att tillsyn, översyn och kontroll fungerar på ett väldigt bra sätt riskerar det att öka antalet ärenden som det rapporterats om i medier de senaste åren. Det handlar om att ha robusta system för att kontrollera och bedöma personers lämplighet, samt att kunna hantera problem med våldsanvändning, säger Joakim Berndtsson.

Följ ämnen i artikeln