Afghanska tolkar vädjar till regeringen

helskärm

Fem afghanska tolkar som jobbat åt den svenska Isaf-styrkan vädjar nu till regeringen om hjälp.

Tolkarna lever under ständiga mordhot och ber därför om asyl i Sverige.

”Talibanerna ser oss som spioner och vi kommer att halshuggas", skriver de till försvarsdepartementet.

I ett brev till försvarsdepartementet skriver de fem tolkarna att de är oroliga för sin säkerhet.

När den svenska Isaf-styrkan drar sig tillbaka ur Afghanistan nästa år tror tolkarna att de kommer att dödas.

"Vi kommer att överges till talibanernas rättvisa och kommer att halshuggas och mördas. De ser oss som spioner åt Isaf som talibanerna och befolkningen betraktar som inkräktare.

Andra garanterar asyl

Tolkarna skriver att de inte kan leva ett normalt liv på grund av att de jobbat för Isaf.

"Våra liv har försvårats och alla våra grannar hatar oss. Var och en av oss har hotats flera gånger och vi oroar oss för vår egen och våra familjers säkerhet. Vi skulle vilja ha svar angående vår asylprocess".

USA, Norge, Tyskland och Nya Zeeland garanterar sina tolkar asyl efter att styrkorna lämnat Afghanistan - men inte Sverige.

Migrationsminister Tobias Billström (M) har tidigare sagt blankt nej till att ge tolkarna automatisk asyl med motiveringen att han inte vill särbehandla.

– Det skulle vara helt orimligt om en person som varit anställd av svenska staten fick en förmånligare behandling, sa Billström till Svenska Dagbladet förra sommaren.

”Tolkarna mycket viktiga”

Henrik Hedberg, pressekreterare för försvarsminister Karin Enström (M), skriver i ett mejl till Aftonbladet att asylärenden inte bedöms av regeringen, utan hanteras av berörda myndigheter.

"Inriktningen är att i första hand erbjuda tolkarna stöd och hjälp på plats. I andra hand kan annat stöd bli aktuellt, inom ramen för befintlig lagstiftning", skriver han.

Försvarsmakten beskriver tolkarnas roll som fundamental i styrkornas arbete i Afghanistan.

– De är det kommunikationsredskap vi har. Vi är helt beroende av att rekrytera lokala tolkar, de är väldigt viktiga för att vi ska nå resultat, säger Johan Fölstad, operationsledare vid Försvarsmakten.

”Kan erbjudas fristad”

Försvarmakten gör hotbedömningar på plats och erbjuder tolkarna hjälp utifrån det.

– Bedömningarna följer vi kontinuerligt upp med intervjuer på plats. Vi kan också hjälpa till med ett nytt jobb eller en ny bostad på en annan plats.

Räcker det för någon som har ett pris på sitt huvud?

– Om vi anser att en person inte kan vara kvar i landet finns det en möjlighet att erbjudas en fristad i Sverige. Det sker inom ramen för Migrationsverkets vidarebosättningsprogram, det som i folkmun kallas kvotflyktingar.

Vad tror du händer när styrkorna dras tillbaka nästa år?

– Jag hoppas att vi ska lyckas hantera dem som har ett konkret och reellt hot så att de inte upplever att de blir drabbade.