Läkare: Körtelvävnad skymmer tumörerna

Publicerad 2019-10-26

En av tre brösttumörer missas med mammografi. En stor andel av dessa kvinnor har täta bröst.

– Körtelvävnaden skymmer tumören, säger Per Hall, professor och överläkare.

En av tre brösttumörer missas med mammografi.

I dag erbjuds alla svenska kvinnor mellan 40 och 74 år screening med mammografi vartannat år, för att upptäcka bröstcancer tidigt. Men med mammografi upptäcks bara två av tre brösttumörer.

Per Hall, professor i strålningsepidemiologi vid Karolinska institutet, leder en av världens största bröstcancerstudier, Karmastudien, med 71 000 svenska kvinnor.

Ett av studiens övergripande mål är att identifiera de kvinnor som sannolikt kommer att drabbas av bröstcancer.

Olika faktorer påverkar

I riskkalkylen ingår faktorer som om man ätit p-piller, hur många barn man fött, om man ammat, om det finns bröstcancer i släkten – och om man har täta bröst.

– Det innebär att man har en hög andel körtelvävnad och bindväv
i brösten, säger Per Hall.

 40 procent av kvinnorna i åldern 40–74 år har täta bröst.

 Omkring 10 procent har mycket täta bröst.

Det medför två förhöjda risker.

– Ju mer körtelvävnad man har, desto tätare bröst. Och ju tätare bröst, desto högre är risken för bröstcancer, säger Per Hall.

Väldigt täta bröst ger fem gånger högre risk för bröstcancer, än väldigt liten täthet.

– Det andra problemet är att en cancer kan dölja sig i den här tätheten. Det gör att man inte lika lätt upptäcker cancer.

Risk för spridning

 Hos kvinnor med liten täthet i brösten hittas 90 procent av alla brösttumörer med mammografi.

 Medan bara hälften hittas hos dem med mycket täta bröst.

– De här tumörerna kommer ju att upptäckas lite senare. Men ju längre tid det tar, desto högre är risken för spridning till lymfkörtlarna, säger Per Hall.

Mot bakgrund av detta – är mammografi verkligen rätt metod för att screena för bröstcancer?

– I nuläget är det rätt. I dag screenar vi på basen av ålder, det är väldigt effektivt och bra. Vi kan inte ändra riktlinjerna för hur vi screenar, utan att veta hur det fungerar. Vi måste först genomföra studier, säger Per Hall, vilket han planerar att göra nästa år.