Dom om skolsekretess kan få stora effekter

Anna Lena Wallström/TT

Carl V Andersson/TT

Publicerad 2019-12-17

Utbildningsminister Anna Ekström (S). Arkivbild.

Domen om att vissa uppgifter om friskolor ska hemlighållas har väckt reaktioner i alla led.

Skolverket förutser stora konsekvenser, utbildningsministern talar om upp- och nedvända världen och Friskolornas riksförbund kallar beslutet märkligt.

I dag kan alla intresserade ta del av statistik om alla skolor, fristående eller kommunala. Men en färsk dom från kammarrätten i Göteborg kan ha ändrat på förutsättningarna.

Detta sedan Statistiska centralbyrån (SCB) nekat Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att få del av viss statistik om fristående skolor. Motiveringen är att uppgifter om betyg och elevsammansättning på en skola kan ses som ekonomisk information som kan användas av konkurrenter till skolan.

Ny policy

SKR har tidigare fått del av sådana uppgifter och överklagade därför SCB:s beslut. Men kammarrätten har gått på SCB:s linje.

Domen tycks ha överraskat de flesta berörda, och jurister analyserar som bäst vad den kan få för följder. Skolverket ser en risk för stora konsekvenser. Skolverket är ansvarig myndighet för statistik på skolområdet, men det är SCB som samlar in den.

– Vi är inte färdiga med analysen, men en tänkbar konsekvens av domen – om den vinner laga kraft – är att vi får stänga ned vår skoldatabas Siris. Då kan man alltså inte på skolenhetsnivå se statistik om de fristående skolorna, säger Eva Durhan, chef vid Skolverkets analysavdelning, till TT.

Hon konstaterar att redan i dag är enskilda friskolors kostnader för verksamheten inget som offentliggörs. Domen kan innebära att sekretessen utökas till att omfatta även elevsammansättning, betygsresultat och elevgenomströmning. Hon säger också att domen är svårtolkad. Berörs endast de friskolor som är ensam friskola i en kommun, eller berörs alla friskolor?

Starkt intresse

Per-Arne Andersson, avdelningschef vid SKR, förutser konsekvenser för kommunerna som ska fördela pengar till alla skolor.

– Det kan bli så att kommunerna inte får ut uppgifter de behöver för att följa upp verksamheten. Säg till exempel att en gymnasieelev behöver gå ett fjärde eller till och med ett femte år på gymnasiet. Ska kommunen betala en friskola för det, utan underlag?

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är mycket noga med att påpeka att hon inte kan kommentera enskilda domar och pågående rättsfall.

– Men med det sagt är det naturligtvis upp- och nedvända världen om skolors resultat inte kan granskas på grund av att de är affärshemligheter. En utgångspunkt för den svenska skolpolitiken är att skolors resultat ska kunna granskas. En annan utgångspunkt är att vi betalar skattepengar till vår gemensamma skola. Därmed finns det ett starkt intresse av att medborgarna får insyn i vad skolorna gör, säger hon till TT.

Förvåning från friskolehåll

Även Friskolornas riksförbund är kritiskt mot domen.

– Vi välkomnar en jämförelse mellan skolor. Det är viktigt att man kan göra ett välinformerat skolval. Det här går åt helt fel håll, säger Ulla Hamilton, förbundets vd.

TT: Kan friskolor lida ekonomisk skada av sådan här information?

– Nej. Det är sådan information som finns även på annat håll. Vi är förvånade över tolkningen man gör, säger Ulla Hamilton.

SCB:s beslut att hemlighålla uppgifterna fattades efter att myndigheten tidigare i år sett över hur man tillämpar sekretessreglerna.

– Då upptäckte vi en diskrepans mellan just friskolor och andra näringsidkare. Inom den ekonomiska statistiken skulle man aldrig lämna ut namn och ekonomiska uppgifter om en bilverkstad, ett stålverk eller vad som helst. Däremot gjorde vi det inom skolverksamhet. Men regelverket skiljer inte på något sätt mellan skolor och annan näringsverksamhet, säger Joachim Angermund, SCB:s chefsjurist.

"Väldigt, väldigt strikt"

Uppgifter om elevsammansättning, betygsresultat och elevgenomströmning kan enligt SCB påverka eller avslöja en friskolas ekonomiska förhållanden.

– De är ett slags nyckeltal för verksamheten som kunna säga något om hur den bedrivs. Det är klart att om man som förälder sitter och tittar på en skola och ser att här går mest pojkar och skolan har dålig genomströmning, så kanske man sätter sitt barn i en annan skola, säger Joachim Angermund.

I och med att uppgifterna samlats in inom ramen för framställning av statistik skulle det bryta mot lagen att lämna ut dem, enligt chefsjuristen.

– Den här typen av uppgifter borde finnas tillgängliga hos någon myndighet, men det är inte vår uppgift. Lagstiftningen är väldigt, väldigt strikt. Man ska inte genom statistikverksamhet kunna peka ut enskilda eller bolag, säger Joachim Angermund.

Sveriges Kommuner och Regioner har inte beslutat om domen ska överklagas.