Hundratals afghaner från Sverige i Parisläger

Niklas Svahn/TT

Publicerad 2019-11-07

Fransk polis har slagit till mot ett av de stora tältlägren med flyktingar i Paris. Hundratals, kanske över tusen, flyktingar som bott i Sverige lever i lägrens misär bland råttor och droger.

– Det är väldigt många unga som kommit in i samhället i Sverige, som lärt sig språket, men som tagit sig till Frankrike, säger 21-årige Fazel Amiri.

Han bor inte långt från lägret under motorvägsleden vid Port de la Chapelle där 600 poliser tidigt på torsdagsmorgonen slog till och samlade ihop 1 611 personer. Många bussas till tillfälliga boenden i skolor för att sedan placeras i mer permanenta boenden, men många väntas också sättas i förvar för att bli utvisade.

En av de ensamkommande som bodde i lägret Port de la Chapelle säger att polisen gick bryskt fram och använde pepparsprej, när de föste ihop människor. Tack vare att han har två månaders uppehållstillstånd blev han inte omhändertagen.

– Jag hade papper och dokumentation, säger han till TT.

"Var bättre att chansa"

Flyktingarna och migranterna kommer till stor del från Afghanistan och afrikanska länder, många av dem har likt Fazel Amiri bott i Sverige under flera år. Han kom till Sverige i september 2015 och har gått i skolan och lärt sig språket. Han talar obehindrat på svenska när TT når honom på telefon.

Hans första avslag på asylansökan kom efter 13 månader och inte 15, vilket gjorde att han inte omfattades av den så kallade gymnasielagen.

– Jag fick avslag i Sverige, så jag ville inte vara kvar och bli tagen av polis och satt i förvar, säger Fazel och fortsätter:

– Jag levde som papperslös i två år och var rädd och mådde psykiskt dåligt. Varje dag i skolan mådde jag dåligt. Då kände jag att det var bättre att chansa.

Han berättar att det är lättare att få uppehållstillstånd i Frankrike än i Sverige och att en del av hans vänner redan fått några månaders andrum. Därför tog han sig över gränsen.

Åker fler varje vecka

Sedan ett stort läger i Calais stängdes 2016 har fler och fler läger dykt upp på andra platser – framför allt i Paris där myndigheterna ligger.

På onsdagen tillkännagav den franska regeringen ett större migrationspaket. Där ingår bland annat att flyktingläger ska stängas, vilket visade sig i polisens tillslag redan på torsdagsmorgonen. Tälten är nu borta från Port de la Chapelle och ryktet går att fler läger kommer att tömmas i dagarna, säger Fazel Amiri. Samtliga ska vara borta före årsskiftet.

Det är svårt att uppskatta hur många afghaner som bott i Sverige som nu befinner sig i den franska huvudstaden, många håller sig gömda. Men enligt de frivilligorganisationer och kontaktpersoner till ensamkommande som TT varit i kontakt med är det flera hundra, kanske så många som 1 500.

– Säg att det är mellan 1 500 och 2 000 som befinner sig i Frankrike. Och det åker varje vecka ett antal, hela tiden, säger Ingrid Eckerman vid nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar.

Det är många som nyligen fyllt 18 år som förväntas åka till Afghanistan, och därför är flödet större nu av flyktingar som tar sig från Sverige till Frankrike, säger Eckerman.

Bor bland råttor

Fazel Amiri reste med tåg från Malmö via Köpenhamn till tyska Köln. Där blev han och en vän stoppade i en kontroll och fick lämna fingeravtryck eftersom de inte hade några pass. De lyckades sedan ta sig vidare söderut och slutligen till Paris.

Nu bor han bland råttor, drogmissbruk och uppgivenhet med andra svenskspråkiga från städer som Sundsvall, Linköping, Västerås. Ändå är det bättre än att bli tillbakaskickad till Afghanistan.

– Ja, självklart. Annars väljer man inte att bo bland så mycket skit. Vi skulle inte lämna vår familj, våra nära och kära annars. Det är många som dör på vägen hit.

"Det är så sjukt"

Nella Bergström, som ordnat familjehem åt en ung man som nu är i Paris, var där i förra veckan för att hålla kontakten och se lägren med egna ögon.

– Vissa är så små att man undrar "Vad gör du här?" De pratar perfekt svenska, vill jobba i Sverige, men får inte. Och nu står de i ett konstigt råttläger. Det är så sjukt alltihop, säger Nella Bergström, som är engagerad i organisationen Vi står inte ut.

Hon beskriver engagemanget för dessa ungdomar som stort. Lärare, psykologer, kuratorer och idrottstränare finns bland dem som knutit band till ungdomarna.

För Fazal Amiri väntar nu veckor, kanske månader av kontakt med franska myndigheter. Under dagen fick han tag i en handläggare på Migrationsverket på telefon och på fredagen ska han i väg och fylla i en blankett.

– Jag hoppas få uppehållstillstånd och lära mig språket så att jag kan börja ett nytt liv här, säger han.