Folket svälter – men presidenten vägrar gå

Nivette Dawod

Situationen i Venezuela blir allt mer desperat

”I Venezuela finns ingenting”, står det på demonstranternas plakat.

De möts av tårgas.

Efter många år av vanskötsel lider landet brist på nästan allt – men president Maduro vägrar nyval.

De är oftast några tusen personer som samlas. Antalet människor som demonstrerar är inte lika högt som under de starka protesterna mot regeringen 2014.

De flesta har inte tid.

De måste köa för mat och mediciner.

Eller vänta på att vårdas för skador de fått vid tidigare protester.

Venezuelas resurser bokstavligen rinner ut ur landet. Läkare har flyttat utomlands. Tvål, mediciner, el, mat – de flesta förnödenheter har tagit slut, ransoneras, eller har blivit för dyra att producera. Den här veckan meddelade Coca cola att läsken inte längre tillverkas i Venezuela, på grund av sockerbrist.

Kriminaliteten har blivit skyhög.

Dessutom har energipriserna ökat så mycket att staten inte har råd att låta de anställda arbeta heltid.

Kräver presidentens avgång

Det finns ett hårt tryck från oppositionen, och vanliga medborgare, på president Nicólas Maduro att avgå. Oppositionen kontrollerar sedan i december förra året parlamentet, men den regeringstrogna högsta domstolen har i praktiken stoppat alla nya lagförslag om förändring.

– Så ni gillar inte Maduro? Trist för er, har vicepresidenten Aristóbulo Istúriz sagt om möjligheten att få till ett nyval, enligt Reuters.

Under våren har över en miljon namnunderskrifter samlats in för att tvinga fram en folkomröstning om Maduros framtid, vilket är långt över det antal som krävs enligt lagen. Men i veckan meddelade regeringen att någon sådan folkomröstning inte under några omständigheter kommer att äga rum.

Demonstrationerna fortsätter dock. I onsdags dök bara cirka 500 demonstranter upp i huvudstaden Caracas, när oppositionspolitikern Henrique Capriles ledde gatuprotesterna. Många höll sig undan av rädsla för polisen och säkerhetsstyrkornas våld, enligt Capriles. ”Regeringen måste falla”, skanderade de som vågade. Och: ”Vi vill ha val, för att undvika blodbad”.

Beskrevs som diktator

Socialisten Nicolás Maduro tog över som president efter att Hugo Chávez avlidit 2013. Landet var redan då på väg mot den djupa ekonomiska kris man nu befinner sig i. Chávez hade under flera år radikalt lett landet bort från marknadsekonomi och frihandel mot ett socialistiskt distributionssystem med statliga välfärdsprogram. Bland annat beordrade landets centralbank att överge den amerikanska dollarn och samla landets guldreserver på hög. I mars förra året tvingades landet börja sälja ut sina guldreserver för att kunna betala av lån och räntor.

Mot 2000-talets början hade en opposition vuxit fram, som tröttnat på Chávez ”kubanisering” av landet, och mot slutet av Chávez tid vid makten beskrevs han rätt och slätt som en diktator.

Beroende av oljepriset

Venezuela är dessutom svårt beroende av ett oljepris på över 100 dollar fatet eftersom 96 procent av exportintäkterna kommer från olja.

Det globala oljepriset har sedan dess störtdykt och Venezuela, som producerar en tung okonventionell olja som måste blandas ut med nafta, har förlorat storköparen USA som börjat med fracking av skifferolja och köpt allt mer av sin tyngre olja från Kanada.

Det är dessutom ingen hemlighet att varken Chávez eller hans efterföljare handskades särskilt väl med de pengar som oljeförsäljningen en gång i tiden genererat. Några få rika nyckelpersoner har än i dag stort inflytande i den venezolanska ekonomin.

I januari begärde det statliga venezolanska oljebolaget PDVSA att köpare själva skulle stå för naftakostnaderna eftersom företaget inte hade råd.

Undantagstillstånd

President Maduro har under hela den ekonomiska krisen framhållit att han tänker sitta kvar på sin post. Han utfärdade i helgen 60 dagars undantagstillstånd, som ger honom rätt att stifta lagar utan parlamentets medverkan, med motiveringen att han måste kunna ingripa i landets ekonomi och kontrollera gatuprotesterna. 

Han påstår att de oppositionsledda protesterna är inget annat än ett USA-stött kuppförsök.

Men Capriles har lovat att fortsätta mana till gatuprotesterna:

– Venezuela är en tickande bomb som kan explodera när som helst, har han sagt.