Okända samarbetet – med oljeindustrin
Publicerad 2015-01-20
Sida har låtit nära 100 miljoner svenska biståndskronor gå till amerikanska EF och NDI i Georgien.
Organisationerna finansieras och styrs delvis av toppar från oljeindustrin.
– Jag kände inte till kopplingarna, men jag är inte särskilt förvånad, säger exambassadören i Tbilisi, Hans Gunnar Adén.
Den för USA och EU oerhört viktiga jättepipelinen Baku-Tbilisi-Ceyhan går rakt igenom lilla Georgien.
Oljebolaget British Petroleum, BP, stod för bygget 2005 och ägarna till ledningen är ett konsortium av världens största oljebolag.
BP har även gett stöd åt det mediebolag som Sidas pengar gått till, för att lyfta politiker som handplockats av amerikanska organisationen National Democratic Institute, NDI i regionen Samtsche-Dzjavachetien.
Utgör ett hot
Just där ligger Georgiens viktigaste naturreservat och källan till landets berömda mineralvatten Borjomi. Där ligger även oljeledningen.
Sedan bygget har delar av lokalbefolkningen, miljöorganisationer och lokalpolitiker försökt få bort den. De menar att risken för oljeläckage i det seismiska området utgör ett hot mot dricksvattnet, och att den bryter mot Georgiens miljölagstiftning. Situationen har stundtals varit så ansträngd att amerikansk militär tvingats patrullera ledningen.
Oljekopplingarna till Sidas amerikanska samarbetspartners stannar inte mellan BP och mediebolaget.
Eurasia Foundation, EF, listar sina huvudsponsorer och partners. Däribland ses förutom näringslivsjättar som Philip Morris även oljebolagen BP, Chevron, Statoil och världens största privata oljebolag Exxon Mobil.
EF:s styrelse består av amerikanska näringslivstoppar, bland andra Steven R Mann, senior rådgivare åt Exxon Mobil.
Ta makt från Ryssland
En av NDI:s grundare Jan H Kalicki, som även är EF:s ordförande, har under de senaste 13 åren parallellt även jobbat som rådgivare åt Chevron om "internationella strategier och planering, affärsutveckling och relationer med regeringar".
Kalicki är en av dem som planerade och propagerade för bygget av Baku-Tbilisi-Ceyhan-ledningen, för att ta makt från Ryssland som tidigare haft transportmonopol.
2001 skrev han i boken "Caspian energy at the crossroads" att länderna i regionen "har några av de världens största olje- och gasresurser" och "representerar viktiga ekonomiska, politiska och strategiska intressen för USA. För att ta tillvara dessa intressen bör Washington förstärka sin policy gentemot regionen genom att ge högsta nivå av hjälp åt samarbete kring utveckling av regionala energireserver och pipelines. Särskilt borde konstruktion av flera pipelines uppmuntras, för att säkra trygg transport av kaspisk energi till internationella marknader".
Året därpå sattes bygget i gång.
”Inte särskilt förvånad”
Hans Gunnar Adén var Sveriges ambassadör i Georgien när Sida slöt avtal med NDI och EF.
– Jag vet att Sidas bistånd skulle gå dit. Men jag fick det beskrivet som ett fait accompli, ett redan fattat beslut som Sida bestämt. Det är klart att man kan ha synpunkter på att Sveriges bistånd går till amerikanska organisationer. Och de synpunkterna hade ju jag, men de föll inte direkt i god jord.
Adén säger sig dock inte känt till att organisationerna delvis styrts av representanter från oljeindustrin, och uppger att han inte haft någon insyn i verksamheten.
– Jag kände inte till kopplingarna, men jag är inte särskilt förvånad.
”Århundradets viktigaste bygge”
EU-kommissionens förre ordförande José Manuel Barroso skickade i september i år en öppen videogratulation till Azerbadjans diktator Ilham Aliyev, om delaktigheten i pipelinen som Barossi säger kommer att gå till historien som "århundradets viktigaste bygge".
Aftonbladet har sökt Jan H Kalicki via Eurasia Foundation, där en sekreterare meddelar att Kalicki varken är intresserad av att kommentera sina roller i organisationerna eller kring pipelinen.
I styrelsen för EF sitter också USA:s före detta utrikesminister Madeleine Albright. Hon är även styrelseordförande för NDI. Och driver parallellt med det investmentbolaget Albright Capital Management. Samtidigt som hon medverkat i beslut om bistånd i Afrika har hon kunnat köpa oljefyndigheter i Namibia och Gabon.
”Relevant aktör”
Klas Markensten, som fram till 2008 var chef för Sidas Europaavdelning säger:
– Jag vet ingenting om det där. Som man brukar säga "s", säger han och skrattar, men fortsätter:
– De facto ägnade jag mig mycket åt landstrategier, och där ingick säkert att man skulle tycka att demokratifrågor var viktiga i Georgien, eller något sådant där. Så långt brukade jag komma. Det var rätt mycket pengar som gick till Östeuropa, och besluten om insatser brukade vara delegerade till enhetschefer. De man ska prata med som möjligen vet något, är väl de som skrev på besluten.
Aftonbladet har sökt en mängd enhetschefer och andra inom Sida som varit ansvariga för kontrakten med de amerikanska organisationerna i Georgien.
Samtliga hänvisar till Sidas avdelningschef Lena Ingelstam, som endast vill kommunicera per mejl.
Om samarbetsorganisationernas oljekopplingar skriver hon:
– Sida gör en samlad bedömning av organisationers relevans och kapacitet för att nå upp till målen i den svenska samarbetsstrategin. Eurasia Foundation har bedömts som en relevant aktör i detta sammanhang. Sida gör inte en bedömning av enskilda styrelsemedlemmars bakgrund utan bedömer vilket genomslag organisationen kan få i landet och förmåga att genomföra sin verksamhet på ett bra sätt.
"Vägs inte in"
Därefter hänvisar hon till Sidas kommunikationschef Joachim Beijmo, som även han föredrar mejl.
Hur säkerställer Sida att organisationerna håller isär Sidas och oljeindustrins intressen?
– Sida följer upp organisationens arbete och villkoren enligt avtalet vi har tecknat med dem. Om de inte uppfyller villkoren, eller inte når målen för programmet vi ger stöd till, agerar vi.
Har Sida, då man tagit beslut om samarbete med dessa organisationer, känt till kopplingarna till oljeindustrin?
– Den typen av information har inte vägts in i beslutet. Som vi tidigare svarat så gör Sida en samlad bedömning av organisationers relevans och kapacitet och inte någon särskild bedömning av enskilda styrelsemedlemmars bakgrund. Vi bedömer vilket genomslag organisationen kan få i landet och vilken förmåga organisationen har att genomföra sin verksamhet på ett bra sätt.
Dock kommer inget svar på följdfrågan: Men har Sida känt till kopplingarna till oljeindustrin?
Mediecentret stöds av British Petroleum
Det mediecenter i Samtskhe-Javakheti-provinsen, som NDI låtit göra 29 talkshows för att lyfta utvalda politiker, är sponsrat av oljebolaget British Petroleum, BP.
Samma oljebolag ansvarar för bygget och är största ägare av den stora oljepipline som går genom just den provinsen.