Ständigt nya besked kantar Sveriges resa mot Nato

Publicerad 2023-12-28

Sverige har under drygt ett och ett halvt år varit nära att komma med i Nato. I alla fall om man ska tro regeringen.

Flera gånger har utrikesminister Tobias Billström (M) kommit med besked om när Sverige ska vara med. Flera gånger har tidsplanen spruckit.

Aftonbladet har kartlagt Sveriges väg mot Nato, så här långt.

Följ ämnen
Nato

Sveriges väg mot Nato har varit lång och är fortfarande inte över.

På tisdagen meddelade det turkiska utrikesutskottet att man röstat ja till den svenska Natoansökan.

Men redan på onsdagen kom nya bud. Tidigast den 16 januari kan parlamentet rösta om frågan, då återsamlas församlingen efter ett längre uppehåll.

Och efter det krävs en sista tumme upp från president Recep Tayyip Erdogan.

Utrikesminister Tobias Billström (M) var försiktigt positiv när beskedet från utrikesutskottet kom.

”Vi välkomnar att utrikesutskottet i Turkiet godkänt Sveriges Nato-ansökan. Nästa steg är att parlamentet ska rösta om frågan. Vi ser fram emot att bli medlem i Nato”, skrev statsrådet på plattformen X.

Billströms varsamhet med uttalandet är förståelig. Sedan regeringen tillträdde i oktober förra året har Natomedlemskapet varit en av regeringens absolut högsta prioriteringar och den långdragna processen påverkar förtroendet för regeringen.

Regeringen har dessutom flera gånger sagt att det svenska medlemskapet är nära förestående, men senare sett sig tvungna att revidera tidsplanen.

Första dagen på jobbet: ”Så fort som möjligt”

Den 18 oktober 2022 bildade statsminister Ulf Kristersson (M) sin regering. Då fick svenska folket veta att Sverige skulle vara medlem i Nato ”så fort som möjligt”, som Tobias Billström sa då.

Redan i november samma år gjorde utrikesministern klart att Sverige tagit nya steg mot Nato. Då var planen att gå med i Nato tillsammans med Finland och samtal fördes mellan Sverige, Finland och Turkiet.

– Vi rör oss framåt, sa Billström till nyhetsbyrån Reuters under Natos utrikesministermöte i Bukarest.

Men turkarna ska visa sig ha en annan syn på saken.

Strax innan julafton 2022 reser Billström till Ankara för att träffa sin turkiske kollega Mevlüt Cavusoglu. Turkiets utrikesminister kräver att Sverige gör mer för att Turkiet ska gå med på att släppa in Sverige i Nato.

Bland annat pekar han på ett antal utlämningar som Turkiet krävt av Sverige.

– Vi är inte ens halvvägs, vi är bara precis i början, säger Mevlüt Cavusoglu.

Koranbränningar och Erdogan-docka blir farthinder

2023 startar inte bra för regeringen. Runt mitten av januari hänger

RojavakommittéernaRojava är en alternativ benämning av den Autonoma administrationen av norra och östra Syrien (NES). Det är en region i nordöstra Syrien som gränsar till Turkiet, Irak och Syrien. Flera områden kontrolleras av olika milisgrupper. I Sverige är Rojavakommittéerna en aktivistgrupp till stöd för grupperna. upp en docka föreställande den turkiske presidenten Erdogan utanför stadshuset i Stockholm.

Turkarna blir rasande. En resa planerad för riksdagens talman Andreas Norlén (M) ställs in av Turkiet.

Statsminister Ulf Kristersson blir också rasande och kallar tilltaget för ”avskyvärt”.

Januari fortsätter med koranbränningar, där Rasmus Paludan ges tillstånd att bränna koranen utanför Turkiets ambassad.

Det gör att Turkiet ställer in ett möte mellan försvarsminister Pål Jonson (M) och hans motsvarighet i Turkiet, Hulusi Akar, som skulle hållas i Ankara.

– Ni låter terrororganisationer löpa amok och förväntar er sedan stöd för att träda in i Nato. Det kommer inte att hända, säger Erdogan i samband med händelserna.

I januari börjar också Finlands regering testa tanken om att låta Sverige stå kvar på perrongen medan Finland hoppar på Natotåget.

Nytt mål: Vilnius i juli

Den svenska regeringen siktar trots händelserna på att få med Sverige till Natotoppmötet i Vilnius mellan 11 och 12 juli.

– Självfallet är det så att vi blickar mot toppmötet i Vilnius, säger Billström i januari.

Men Erdogan fortsätter att säga nej och koranbrännardebatten fortgår.

Under våren står Tobias Billström fast vid tidplanen.

– Sveriges mål är NATO-medlemskap i juli, säger han till SR i februari.

I mars är han ”övertygad” om att Sverige kommer med.

– Det är självklart att vi kommer att kunna bli medlemmar till Vilnius, säger utrikesministern i en riksdagsdebatt i mars.

I april går Finland med i Nato – utan Sverige.

I juni heter det att processen ”har varit ett maratonlopp, men nu är det slutet vi ser framför oss”, som Billström säger till TV4.

Men i slutet av juni kommer nya, för regeringen illavarslande, signaler, den här gången från Budapest. Ungern meddelar att man skjuter upp omröstningen om ett svenskt Natomedlemskap.

Trots det blir det tummen upp från Erdogan under Natomötets första dag i Vilnius, den 11 juli. Även Ungern säger ja.

Det innebär inte att Sverige är medlem i Nato. Både Ungern och Turkiet måste rösta igenom medlemskapet i sina respektive parlament.

Det ska visa sig vara en långdragen historia.

”Vi har ett handslag”

Det vet man dock inte direkt efter Vilnius. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg låter veta att ratificeringen ska ske ”så snart som möjligt”.

Billström talar om en process på ”någon eller några veckor”, detta eftersom det turkiska parlamentet tar sommarlov den 27 juli.

Men redan under andra dagen i Vilnius, den 12 juli, kommer rubrikerna om att det kan dröja till oktober innan Turkiet röstar igenom den svenska ansökan.

Tobias Billström tror trots det att omröstningen kan ske tidigare.

– Jag passade också på att prata med min turkiska utrikesministerkollega Hakan Fidan under de sista timmarna i Vilnius och försäkrade mig då om, och fick ett tydligt svar att, parlamentet kan öppnas när som helst under den här perioden, säger han till TV4.

På frågan om något pekar på att det blir tidigare än oktober, säger Billström:

– Ja, vi har ett handslag, vi har ett avtal, vi är överens om att det ska gå så fort som möjligt.

587 dagar

De svenska och turkiska uppfattningarna om ”så snart som möjligt” ska visa sig skilja sig åt.

Väl i oktober är Billström på nytt hoppfull om att processen ska bli kort.

– Parlamentet har inte ens varit i gång i en vecka. Det är klart att man måste ge det här lite tid, säger han till SvD.

Mot slutet av oktober släpper Erdogan över ansökan till parlamentet, där den senare ska hamna i utrikesutskottet.

På mötet mellan Natos utrikesministrar den 28 oktober säger Tobias Billström till TT att det handlar om ”ett par veckor” tills Sverige är medlem i Nato.

Men det krävs mer än så. Frågan om det svenska medlemskapet skjuts upp.

Den 26 december, då det turkiska utrikesutskottet antog ansökan, hade det gått 587 dagar sedan Sverige formellt ansökte om att gå med i Nato.

Snart ett halvår efter det nya löftet från Recep Tayyip Erdogan i Vilnius är Sverige alltjämt utan medlemskap i Nato.